21-08-19 – 21-09-15

Vi seglade långt första dagen från Spanien till Portugal. Vi ville helst gå så långt söderut längs Portugal västra kust. Det tråkiga med Portugal är att det inte finns några bra vikar och du måste övernatta i någon hamn. Det finns några floder som du kan lirka dig in och lägga dig på svaj. Vi ville besöka några platser längs kusten, det var Porto, Lissabon, Nazarè. Vi hade planerat att segla så långt vi orkar mot Porto, när klockan var 21:30 så orkade vi inte längre och det blev fort mörkt. Den här etappen blev 73 M, 138,9 km. Vi såg att vi kunde ligga på svaj utanför hamnen Leixos, det var lätt att komma in när det var mörkt. Vi skulle bara sova några timmar. Vi åt sen kvällsmat, gick och lade oss. Sedan hörde Lars någonting utanför i aktern, han gick upp i sittbrunnen och såg en mindre motorbåt som var på väg ifrån oss och vi tänkte inte mer på det.

Dagen efter fredagen den 20 augusti fortsatte vi till Porto det var inte långt 1 timmes motorgång från Leixos. När vi lade till så undrade jag var kul fender och 2 fendrar var någonstans då gick det upp hos oss varför motorbåten från i går kväll försvann så snabbt. Vi hade hängt fendrarna utanför mantåget och dom hade skurit av tamparna till fendrarna och nu hängde det bara en bit snöre, knopen kvar i mantåget så fräckt och extra kostnad för oss. Porto är den näst största staden i Portugal, vid floden Douros. Här i Porto produceras ett välkänt starkvin, portvin. Hamnen var jätte fin och personalen kunde mycket bra engelska och dom var jätte service minded. Det var den dyraste hamnen hittills vi hade legat, 500 kronor/natt. Första dagen gick vi in till kärnan av Porto, det var nackdelen med hamnen att man fick gå 45 minuter till alla sevärdheter som ligger i själva Porto, det gick en buss men den tog lika lång tid. Vi strosade runt lite omkring, vilken kommers, så många gatustånd och fina, gamla byggnader runt omkring. Efter några timmar gick vi tillbaka och rekade vårat lilla område runt hamnen det fanns några affärer och vi undrade vad kvinnorna gjorde i en mindre hus, det var några kar inne i huset. Det var den stora tvättstugan där kvinnorna samlades och tvättade för hand och sedan hängde tvätten utanför i långa, tvättlinor på pinnar, vi trodde först att det var till att torka fisk. Dag 2 bestämde vi att vi inte skulle gå så mycket och vi skulle ta det lite lugnt. Vi gick på marknaden som var i området, nära hamnen och vi hade bokat portvins provning på eftermiddagen via hamnen det var gratis när man ligger i hamnen. Dag 3 gick vi in till själva ”Porto” tittade bl.a. på katedralen, centralstationen som är känd med det fina kaklade väggar, Azulejos, och bron Dom Luis I som är en av sex broar som förbinder de båda städerna Porto och Gaia över floden Douro, som är konstruerad av Eiffels lärjungar och de många fina husen med fasaderna som är klädda med den berömda kaklen, Azulejos.

Vi fortsätter seglatsen till Nazarè med stopp i Figuerada Foz för det började bli mörkt och man vill helst inte segla längs Portugals kust när det börjar bli mörkt för det är jätte mycket fiskredskap som inte synts, dom försvinner i vågorna och mörkret. Nazarè är känd för de höga brytande vågorna pga. undervattens canyon. När vi var här var det ingen vind, inga vågor. Det finns filmer på YouTube om man vill se.

Vi tog express bussen från Nazarè till Lissabon hel dags utflykt. Lissabon var också en fin stad med fin arkitektur. Vi strosade runt, tog den gamla spårvagnen som vi fick ljud guidning via hörlurar.

Vi började titta efter ett bra väderfönster till Porto Santo. Vi fortsatte till Cascais med stopp för natten i Peniche. Vi låg på svaj innanför piren och det var lite rulligt. Cascais är seglings mecka, ett miniatyr av Saint-Tropez . Vi låg här på svaj i 3 dygn. Här sammanstrålande vi med Yolo med Sebastian och Ulrika, jätte kul. Vi tog promenader, badade, mm.

Vi fortsatte till Sines det är fortfarande ingen vind. Här sammanstrålande vi med Elixir med Karin och Håkan jätte kul . Yolo var kvar i Cascais dom fick besök av deras dotter. Här var vi i 5 dygn och väntade på vind. Hamnavgiften var billig. Faciliteterna var rena och snygga. Det är alltid något som ska fixas eller förbättras så det passade vi på att göra, vi träffade 2 andra båtar som också var från Sverige och en kväll hade vi barbecue och spelade Kubb på stranden, vi var också ute och åt en kväll.

Nu var vi trötta på den här hamnen och vi ville bara komma i väg. Kanske, kanske vi kunde segla till Porto Santo, tji fick vi. Vinden avtog och stiltje bältet som fanns utanför kusten hade vuxit. Vi bestämde att vi rundar hörnet till södra Portugal, Algarve kusten. Vi låg på svaj i en liten vik väster om Lagos. Här fanns grottor som vi besökte jätte spännande när vi åkte in med våra dingar och sådant härligt ljus sken.

Under vår seglats har vi haft många besök av Delfiner som har lekt med Tindra.

Vi seglade till Alvor det är en flod öst om Lagos det är inte stort område som man kan ligga på svaj. Här får man ta hänsyn till djupet, tidvatten, strömmar, de små fiskebåtar och tur båtar som ligger förtöjda längre upp i floden som kör så snabbt mellan oss båtar som ligger på svaj. Båtar som inte är så djupgående och om man är modig kan man gå längre upp i floden, där finns bojar som man kan lägga till. Vi fegade för det stod att rännan var muddrad 2 meter och det var inte brett. Vi tog det säkra, vi lade oss på svaj precis i början av floden och vi tog dingen uppför floden. Vi låg på svaj i 2 nätter och det var si så där, det var rulligt, blåsigt. Vi fortsatte i stället till Portamào.

Portamào, här låg vi på svaj längre upp i Rio (floden) Arade utanför Ferragudo. Här gjorde vi utflykter med dingen till Ferragudo och Portamào. Jag och Karin tog en jätte lång promenad längs stranden i Portamào som vi avslutade med bad i det klara fina vattnet. Det är jätte fina stränder längs hela kusten.

Äntligen finns det bra väder fönster till Porto Santo. Vi gick till Lagos för att förbereda det sista med maten, handlade mer frukt och grönsaker. Elixir med Karin och Håkan låg redan i Lagos. Vi tog en promenad på kvällen och Lagos var också en charmig stad. Nästa dag var vi och Elixir redo för seglingen till Porto Santo.

GALICIEN 2021-07-27 – 2021-08-19

Galicien är en region i nordvästra Spanien som kännetecknas av de många, nästan fjord likna, vikarna som kallas RIA. Vi upptäcker och utforskar några Rior. Den första var viken Ares en jätte mysig spansk mindre stad/by. Vi låg på svaj och ortens seglarskola använde Tindra som rundnings märke. Barnen och ungdomarna tittade på vår flagga och undrar var vi kommer från. Här badade jag och Lars tittade på, jätte härligt rent vatten. Det är inte konstigt för det är tidvatten på 2-3 meter som vattnet åker in och ut det blir cirkulation på vattnet. Vi tog dingen in till stranden och promenerade längs den jätte långa sandstranden och där fann vi en glass kiosk. Den fick inte missas. Vi var även inne i byn, längs boulevarden kantades det av små tavernor, fik. Det var så charmigt och inte mycket turister.

A Coruna, här var vi i 2 dagar. Dag 1; gick vi gata upp och gata ner och avslutade dagen med att gå ut på en lokalt, spansk restaurang där vi åt typisk spansk tapas fisktallrik med bläckfisk, musslor och små fisk (sardiner) det var sååå gott sedan gick vi till Plaza de Maria det stora torget där vi lyssnade på konsert, det var härligt, bra musik. När vi var här så firade dom Maria Pita, hon var spansk national hjältinna känd som försvarade A Coruna mot den engelska Armadan 1589. Det firas med några festival dagar med uppträdande, olika aktiviteter. Det blev en jätte fin, mysig dag. Dag 2; tog vi en lång promenad till Herkules det är ett antikt romersk fyrtorn ca 2,4 km från staden A Coruna och det är den enda romerska fyr torn som är i bruk. Otroligt vacker vy.

A CORUNA.

Camarinas; här kom vi fram sent på kvällen och dagen efter tog vi dingen in till byn. Camarinas fick tummen ned för oss. Staden var inte mysig och den saknades charm. Vi lämnade Camarinas i dimma och fortsatte till Cabo Fisterra.

MUXIA I DIMMA.

Cabo Fisterra eller Cabo Finisterre. Det är en liten halvö som kallas ”världens ände” då det är en av Europas västligaste punkter. Fyren byggde 1853 och är 143 m över havet. Vi gick in och lade oss på en gäst pontonen den var inte stor och kostade inget. Det fanns bara vatten på bryggan. Här tror vi att fisk båtarna som låg innanför oss i deras hamn hade som sport vem som kunde göra störst och mest vågor på oss gästbåtar. Staden är charmig och mysig med många små gränder. Vi knatade uppför den långa branta vägen ca 2 km upp till fyren. Vi avslutade vandringen med att äta på en grillbar och sedan i säng. Det var en lång dag först seglade vi i 6 timmar och därefter vandringen det kändes när vi lade oss. Jag tror vi somnade på vägen till sängen. Under seglingen hit fick vi se delfiner och havssulor.

Vi läste i boken Atlantic Spain and Portugal och försökte bestämma vilken Ria vi ville segla till. Det var svårt att bestämma för allt låter spännande och intressant. Vi har stor nytta av boken och appen Navily som vi laddade ner. Navily får man information om vikar och hamnar ex. hur faciliteterna ser ut, hur mycket hamnavgiften kostar, vilken väderstreck som viken är skyddad för mm. Även recensioner vad andra tycker. Dessa två informations kanaler samt vädret så blev och blir det många gånger lyckat. Här i Galicien finns det 4 nationalparker som man måste ansöka om navigeringstillstånd för att få ankringstillstånd. När man har fått det och vill besöka en av nationalparkerna måste man gå in på hemsidan och boka vilken dag man vill besöka och hur länge. Det var många dagar som var upptagna och det var inte lätt för man vill besöka någon av dessa öar och när det är fint och stabilt väder. Det är för att det inte ska vara för många båtar, besökare för man vill skydda öarnas ömtåliga ekosystem. Det var inte lätt att få till någon dag. För oss tog det 1 vecka innan vi fick tillståndet. Vi fick 1 dygn på Islas Cies och 1 dygn på Isla de Cortega. Deras sida med ansökan är http://www.iantlantic.es och man fyller i ansökan.

Vi valde Ria de Arousa och vårt första stopp i Rian blev Caraminàl, vilken sandstrand! Vi kom senare på kvällen och la oss på svaj. Vi bara njöt av den fina utsikten med de höga bergen och den långa, långa vita sandstranden. Det är så grönt och fint. Dagen efter gick vi in och lade oss i hamnen, vi tog oss en promenad passade på att köpa med oss frukt. Frukten smakar så mycket mer och vi äter jätte mycket frukt. Hamnen var okey, duscharna var det trångt och det behövs uppfräschning. Många av dessa hamnar är båtklubbar och sedan har dom några gäst platser.

Morgonen efter när vi hade ätit vår frukost tog vi en lång promenad på stranden det var så härligt och efter det kastade vi loss för nästa vik. Vi tog en maklig takt för motor till viken Mañons och under tiden vi motorerade passade vi på att tvätta en maskin tvätt. Det är perfekt och när man är framme så är det bara att hänga upp tvätten. Viken Manoñs är en ljuvlig vik det var bara vi och en båt till som låg för ankare. Vi packade ner picknick med brieost, vindruvor, kex, vin och öl och åkte in till stranden. Det var mycket spanjorer som kom i lämmeltåg med hela familjen, kylväska, stolar, parasoller, leksaker mm. Dom dukade upp mat och dryck, det var mycket skratt och glädje. Det var så härligt att se allt det här enkla men ändå alla samlade för att umgås. Här märkde man av tidvattnet, 2-3 meter, plötsligt försvinner vattnet och det blir mycket lång grunt. Det var härligt att bada nu märks det att man har kommit längre in i Riorna för vatten temperaturen blir varmare mot när man är nära Atlanten, då är det bara 16-18 grader i vattnet och nu var det ca 21 grader varmt. När vi kom tillbaka till Tindra på kvällen fick vi besök av delfiner det var jätte kul. Vi stannade ytterligare en dag och vi tog dingen in till stranden, vi promenerade och slappade. På kvällen åkte vi in igen för att slängda sopor för vi hade sett tidigare på dagen att det var rastställe för husbilar och husvagnar det fanns toa, sopbingar och duschar på stranden. Kvällen var jätte fin.

Vi fortsatte till viken playa de Carrageros som ligger utanför Puerto de Cruz. Här låg vi också två nätter, det var ännu bättre vatten och strand. Det märkte att det är en populär vik, det var mycket folk och även många båtar som låg för ankare. Vi behövde tanka Inger, dingen senare på eftermiddagen åkte vi in och tankade. Vi tog en promenad mellan gatorna det var en sömnig stad. Det var tråkigt att se att många affärer, tavernor, små pensionat var igen bommade, största sannolik beror det på Covid. Det är så tragiskt att se alla dessa små samhällen som är beroende av turism att få stänga ner allt, deras levebröd. Men i alla fall fick Lars sitt solparasoll och jag får lov att låna det i bland, för det blir mycket sol på stranden och det är skönt att få skugga. En av bilderna nedan där det står matförråd, det är ett hus som står på stolpar för att förvara maten, spannmål mm för skydda från väta, små gnagare, det är försedda med smala vädringshål.

vi hade bokat 1 dygn på Islas Cortegada, nationalpark. Vi sicksackade ut mellan alla viveros man kan säga att det är stora flottar där dom odlar och sköter om musslorna. Det är så charmigt, här möter man olika storlekar på fiskebåtarna. Fiskebåten som är finast är den lilla smala där man ser oftast med 3 män, det finns inte mer plats. Vi la oss på svaj och åkte in till ön, vilken härlig ö. Vi avslutade dagen att promenera på ön. Vi kände att det luktade mycket, från och till starkt, Lars tyckte det luktade jul. Efter ett tag kom vi på det, det är lagerblad och det växte överallt stora träd. Vi undrade vad människorna gjorde när det var lågvatten dom krafsade på sjöbotten med en räfsa. Vi fick svar att dom letade efter dom där små snäckorna, hjärtmusslorna. Vilket tungt jobb och det var hela familjen som hjälptes åt det var också jätte varmt omkring 30 grader, i för sig så fanns det lite vatten som kylde ner dom men ändock. Nästa dag åkte vi återigen in till ön och promenerade andra hållet. Vi hade hittat en app Rome2rio som vi hade laddat ner, där kan man söka efter och om det finns färdmedel från olika städer till dit man vill åka. Vi ville besöka Santiago de Compostela och fann hamnen Vilagarcia som man kunde ta tåget till Santiago de Compostela och central stationen låg inte långt i från hamnen. Det skulle ta cirka 20 minuter att gå. Senare på dagen, kvällen åkte vi till hamnen som inte låg långt i från nationalparken, vi hade tidigare på dagen bokat plats. Vi fixade ordning oss och tog en runda i staden. Här var det mycket lite turism det var så genuint. Hamnen var jätte fin, det var rent och snyggt. Vi hade läst att man kunde bli störd av de 2 restaurangerna som hade musik, liveband till midnatt. Vi stördes inte utan det var bara trevlig. På morgonen gjorde vi ordning oss så hjälpte Google maps oss att vi fann centralstationen. Santiago de Compostela är en turistfälla men det finns en historia som är mycket intressant och dessa fina byggnader, katedralen, husen mm. Det var ca 30 minuter att gå från centralstation till detta område. Vi kom hem sent men jätte nöjda. Vi fick firat våran 14 års bröllopsdag.

SANTIAGO DE COMPOSTELA

Det här är målet för pilgrimsvandringen genom Frankrike och Spanien som alla slutar vid katedralen i Santiago de Compostela.

Nästa morgon var dagens uppgift att städa Tindra och handla. När vi var klara fortsatte vi till Isla de Arousa, viken Ensenada Sur de San Xulian, vi lade oss på svaj och åkte in till stranden en stund. Vi var trötta efter gårdagens utflykt och dagens uppgift så vi tog det lugnt resten av dagen, kvällen. Nästa dag tog vi dingen in till staden, vi avslutade rundan med fika.

Nu fortsatte vi resan söderut och vi kom till San Vicente del Mar, vi lade oss i hamnen en ytterligare charmig by.

Nästa dag hade vi bokat en dag på nationalparken Islas Cies så det var bara kasta loss för nästa upptäcksfärd. Vi lade oss på den södra udden och vi förberedde vandringen till fyren Monte del Faro som är 185 m över havet. Vi tog dingen in till stranden och vattnet var så turkost. Vi vandrande upp och det var ca 2 km här var det också bara upp för. Det var mycket varmt fast det var senare eftermiddag. Vilken fantastisk vy. Vi ville gärna stanna ytterligare en dag för att upptäcka mer av ön. Vi skulle få ett bra väderfönster dagen efter till Portugal, Porto sedan skulle vinden minskas och det ville vi inte missa. När vi kom tillbaka till Tindra var vi så trötta då kantrade vinden och vi vågade inte stanna kvar för det var inte bekvämt med dyningen som kom in, det blev mycket rulligt. Det var bara ta upp ankaret och gå tvärs över till viken Ensenada Limens. Tur att vi hade rester det var bara att värma maten när vi kom fram och sedan kom John Blund. Vi lämnade Spanien, Galiciens västra kust. Hit vill vi komma tillbaka och upptäcka de andra riorna, Ria de Pontoevedra, Ria de Vigo mm. Vi upplevde de genuina, spanjorerna som var mycket hjälpsamma och tillmötesgåendes fast vi inte förstod varandra så fanns alltid kroppsspråket, Google translate mm det var många som inte kunde engelska och den goda maten, skaldjuren. Vi tyckte även om att det inte var så mycket turister.

2021-07-17 – 2021-07-24

Nu säger vi hejdå till Holland och seglar på Engelska kanalen. Vi bestämde att vi hoppar över Belgien och stannar i Frankrike med 2 stopp. Vårt första stopp var Cherbourg. Det kändes pirrigt för det var inte bara vind, vågor och tidvattnet som vi skulle ta hänsyn till utan också områden med Overfalls. Overfalls är när tid vattnet rör sig över ojämn botten och smala sund som åstadkommer en turbulent yta. Fenomenet kan även förstärkas av vinden. Dessa områden är utmärkta på sjökortet och som man ska vara mycket försiktigt och uppmärksam på. De områden som vi seglade förbi är Guernsey och Alderney det är två öar i Engelska kanalen. Vi hade tänkt att gå utanför alltihopa men vädret var så lugnt så vi kunde gena emellan dom. Vi fick ett helt gäng med delfiner som lekte med Tindras bog svall. Dom är så fina, vackra, djur och man kan inte titta säg mätt på dom. Efter 2 dygn och 248 nm var vi framme i Cherbourg. Första dygnet var det bra med vind och andra dygnet fick vi leta efter vinden annars gick allt bra med våra vaktombyten och att vi fick sova lite grann och även maten som vi hade förberett fungerade bra. Vi kom fram på morgonen och vi sov några timmar, sedan vandrade vi runt i staden. Cherbourg var en stor hamn där faciliteterna låg en bit i från men det var rent och snyggt. Hamnkostnaden var lite högre hittills dags som vi har betalat, det kostade cirka 470 kr/dygn. Det finns en äldre stadskärna med gamla hus och en jätte fin kyrka som vi tror heter Basilique Sainte-Trinitè som är en mycket charmig kyrka som har förstörds och byggts upp ett antal gånger, som har bl.a . vackra fönstren, altare, taket mm. Senare på kvällen gick vi ut och åt musslor jätte gott. Dagen efter fortsatte vi vår vandring mellan gatorna och vi gick mer på shopping gatorna där färggranna ballonger och paraplyer hänger ovanför där man går. Vi avslutade vår vandring med att bunkra upp för nästa längre etapp till Brest. Tillbaks till båten, förberedde lite mat, oss och Tindra för morgon dagens längre seglings etapp.

Efter 1 1/2 dygn och 181 Nm var vi framme i Brest. Det hände inget speciellt på den här turen och staden Brest var ingen höjdare till stad. Vi tog en promenad och tittade oss runt omkring. Dagen efter handlade vi maten som vi skulle ha inför över seglingen, Biscaya. Jag bakade Kardemumma kaka och Lars gick igenom motorn och andra saker så att allt var okey. Vi bjöd in Karin och Håkan på kardemumma kakan. Lady B låg också här i hamnen och även båten Yolo med Sebastian och Ulrika. Yolo med besättning har också anmält sig till Explorer för att segla över Atlanten. Vi bestämde att vi fyra båtar skulle segla samtidigt över Biscaya. Det kändes tryggt att vi var fler båtar.

BREST.

BISCAYA.

Oj, vad många stora fjärilar det fanns i magen när vi kastade loss från Brest. Hade vi fixat tillräckligt med mat, hade vi tolkat vädret rätt. Vi beräknade att det skulle ta 3 dygn men det kunde ta ett dygn till. Vi såg ett bra väder fönster, ett dygn tidigare än vi hade planerat. Det blev lite stressigt vi skulle handla det sista, laga maten, duscha och vila. Vi blev klara som vi trodde klockan 17.00. Vi gick till bränsle stationen och fyllde på tankarna. Nu var vi redo. Det var molnigt och det regnade så där fint, fint regn. Vi hade jobbig vind vinkel så vi fick stötta med motorn innan vi kunde falla av på den rätta kursen till A Coruna, Spanien. Senare på kvällen klarnade det upp och månen kom fram den var stor som apelsin, lika orange och vi fick ett gäng med Delfiner som kom och lekte med Tindra. Vi satt alldeles stilla, bara njöt och tittade på varandra. Det var magiskt!! Dygn 1 var lugnt och vi kände att vi hade fått kläm på sov och ät klockan. Dygn 2 fick Lars kavla upp armarna, han fick byta gråvatten pumpen på toan som hade hängt sig och den är även kopplad till handfatet, det var inte så kul för Lars för det blåste halv vind, vinden in på sidan och 6-8 m/s, det lutade. Efter denna operation kunde jag inte ens locka Lars med pannkakor, det blev i stället desto mer till nattamat. Dygn 3 var det nästan ingen vind, vi kunde till och med duscha det var jätte skönt. Jag satt och spejade ut, plötsligt såg jag en svart rygg som kom upp i vattnet och jag skrek en VAL!! Lars filmade och tog bild sedan försvann den. Lars sa till mig nu är valen borta men vi var lyckliga. CHECK!! Plötsligt hör jag det speciella pys ljudet, valens ljud när den andas ut, på ett ögonblick dök valen upp på vår styrbord (högra) sida knappt 100 meter i från oss. Denna mille sekund kände vi oss mycket små och Tindra var jätte liten. Lars googlade och fann att det måste vara en sill val den näst största valen. Vi bestämde innan vi lämnade Brest att när vi kommer fram i Spanien, går vi in i en Ria, flodmynning typ fjord innan A Coruna för att ta igen lite sömn och fixa ordning innan vi turistar. Efter 2 dygn och 20,5 timmar och 335 M, det är ca 620 km var vi framme i Rian Golfo Artabo, viken Ares. Vilken vik, en lång, lång vit sandstrand där vi droppade i ankaret. Vi skålade att vi hade korsat Biscaya, JIPPI!! Check, vi fixade det tillsammans och allt hade flutit på. Vi hade många besök av Delfiner, Sjöfåglar och förstås Valen. Nu är vi i Spanien, nordvästra hörnet.

SILLVAL??

FÖRSTA VI SER VAR NV HÖRNET AV SPANIEN. CABO ORTEGAL.

2021–07-02 – 2021-07-17

Äntligen kommer fortsättningen av våran seglings äventyr. Vi har haft diverse problem med bilderna, bloggen. Nu hoppas vi det är löst. Håll tummarna.

Fredag den 2 juli ringde klockan kl. 04:45 och jag (Cathrine) är inte den morgon piggaste typen, tur att vi kompletterar varandra, Lars är desto mer morgon pigg. Det blir många muggar kaffe innan man får gång allt i knopp och kropp. I alla fall kom vi ut ur hamnen Cuxhaven och vi hade en strategi att vi skulle gå för motor en stund, gå över trafiksepareringszonen, där de tunga och stora fartygen går. Vi hissade seglen men det blev inte som vi hade tänkt att det skulle vara, vind och ström mot arbetade varandra. Det blev en mycket rörigt hav som inte var bekväm att ta sig till Helgoland. Vi kom fram efter 8 timmar. Vi startade med att tanka för vi hade planer att gå från Helgoland tidigt på söndag och då vet man inte om det är öppet. Diesel var jätte, jätte billigt 1 euro cirka 10 kr/l och det får man inte missa. Vi lade till i hamnen, tog oss en promenad och avslutade promenaden med ett restaurang besök och åt Fish and chips. Det var mycket mumsigt. Vi vinkande in en svensk båt som förtöjde utan på oss, det är ett jätte mysigt par från Örnsköldsvik, Pia och Micke på Lady B, som är på väg till Spanien för att lägga upp båten över vintern och nästa år ska dom utforska medelhavet. Jätte kul att träffa nya människor som är likasinnade.

Vi kastade loss på söndag den 4 juli och målet var Holland, nu var vi tre båtar, jätte kul. Vi hade ingen vind och vi hade inget annat val för på måndag skulle vädret bli sämre med ökad vind. Vi ville gå in i Holland och gå på kanalerna med ett par stopp så inblåsta ville vi inte bli. Vi hade olika förslag att gå till, ett förslag var att slussa in i Ijsselmeer och ett förslag var ön Borkum som ligger N om Holland. Det slutade med att vi gick till Lauwersoog som är en liten kust by som ligger i norra delen av Holland. För det är bättre att vara på kanalerna och vi kan fortsätta vår färd. Det blev en mycket dyr dag, när vi fick gå med motor, 93 nm. Tur att vi tankade billigt. Vi försökte tappert att segla men ideligen fick vi ge upp, vi skulle aldrig komma fram. Vi kom fram mycket sent och det var mörkt. Det är inte så bra att komma fram i mörker för det är svårt att se detaljerna, vi försöker i det längsta att undvika att komma fram i mörker och lägga till i en hamn som vi inte har varit i förut. Här kunde vi inte lägga oss på svaj utanför hamnen för det är en liten smal kanal där även tung trafik går utan det fick bli hamnen. På morgonen, dagen efter tog vi en liten promenad och vi rekade hur slussen fungerade upp eller ner och hur mycket. Vi gick ut på kanalen, Staande Mastroute, det är mycket att titta på så som ex. de charmiga nederländska båtarna Tjalk, stora, mindre pråmarna, mm. Det var många broöppningar till slut kom vi till Dokkum. Vi la till mitt i centrum vid stadskajen. Det kostade ca 250 kronor per dygn och inget ingick, dyrt men charmigt att ligga mitt i centrum. Det fanns några allmänna duschar som man betalade med mynt, här kostade det 1 euro, 10 kronor. Duscharna var mycket fräscha, rent och snyggt. Dokkum är en jätte charmig by eller stad med 2 väderkvarnar som ligger nordost i den nederländska provinsen Friesland i Holland.

Vi fortsatte vår färd på kanalen det snirklade hit och dit, det gällde att vara på läst om vilken gren/kanal man skulle fortsätta och för oss högre båtar var Staande Mastroute den som vi skulle följa. Rekommenderad max djup 1,8 m och vi som sticker 2 m. Vi fortsatte förbi Leeuwarden, Grou och vi stannade utanför Sneekermeer och la till vid en brygga. Vädret var blåsigt och det kom regnskurar. Vi fick en rejäl regnskur men inte så mycket vind. Det tackade vi för. Vi sneddade lite, lite grann och det skulle vi inte har gjort, sjökortet sa 2,2 m och plötsligt visade ekolodet 1,7 m. Tur att det var lera, vi backade lite grann (full back i en minut) och vi kunde komma loss. Vi alla var jätte trötta det blev bara en liten stund, skepparmöte om när vi skulle gå dagen efter och vart.

Efter Sneekermeer fortsatte vi vår färd på kanalerna. Det var många broar som skulle öppnas för oss och det var även slussar som skulle öppnas. Det var mycket väntan och planering. Varje morgon planerades, hur långt ska vi gå och vad ska målet vara i dag, därefter ser man vad för vind och väder det ska bli och när öppnas broar och slussar. Målet idag var Edam. Vad gör man under tiden när man går på kanalerna? Det är rofyllt och charmigt att se alla dessa olika flytetyg, man fixar lunch, man kanske löser världsliga problem vem vet, tvättar, bakar, väntar på att broar och slussar som ska öppnas. Dagarna går så fort. Vi bestämde att vi skulle stanna i Lemmer ett par timmar, äta lunch och titta oss omkring. Lemmer är en fantastisk, charmig stad och för oss fritidsbåtar kan man gå in till stads kärnan, det är broar som ska öppnas. Det var dyrt ca 70 kronor men det var det värt så charmig och vacker stad. När man ska betala för bro öppningarna så hänger brovakten ut en typisk holländsk träsko som man lägger mynten i. Vi fick tyvärr inga kort på detta för en skulle betala och den andra skulle hålla Tindra, dessa tillfällen är Tindra bred och stor det finns inte så mycket plats kvar när man skulle in i dessa smala infarter. Vi åt lunch i en av restaurangerna som fanns längs kanalen. Vi åt Fish and chip, det var gott och lyxigt. Vi såg att det fanns bra mat affärer och vi passade på att fylla på förråden med kyl varor och torr varor, det var inte så långt att gå med de tynga varorna till båten. Lemmer ligger intill Ijsselmeer och de Frisiska sjöarna.

Efter lunch stoppet slussade vi ut till Ijsselmeer och gick till Edam. Vi kom fram sent och det blev lite kvälls mat och promenad till Edam centrum, en härlig promenad i den ljumma kvällen bland alla fina och olika hus som många hade bevarat väl. Invånarna bjöd in oss till deras vardagsrum det kändes så när vi gick bland husen det var inte för draget för fönsterna utan man kunde bara titta in och det var många Wow. Det var högt i tak, många fina lampor, många mysiga möbleringar, etc. Den här kvällen hade vi gått i från både kameran och telefonerna men bilderna finns i våra minnen men tyvärr kan vi inte dela med oss.

AMSTERDAM; Vi gick till hamnen Sixhaven, hamnen ligger mitt emot centrum. Fina och rena toaletter. Trevliga och hjälpsamma hamnvärdar. En kort promenad till färjeläget där man kan ta gratis färja in till stadskärnan. När vi kom fram och vi hade fått plats och var förtöjda var det lunch dags. Vi bestämde att eftermiddagen fick bli att vi ordnar lunch, tvätta, jag (Cathrine) fick äntligen tid för kroppsvård, hårinpackning, måla tånaglarna, peeling det var så skönt, man får ta tillfällena när dom kommer och att det finns fina faciliteter, då får man ta hand om sig och skämma bort sig. Dagen efter bestämde vi att vi skulle vara turister, ta färjan till centrum och att vi skulle ta den nattliga konvojen för att ta oss söderut. Vi börjar med vår utflykt. Amsterdam är fylld av historia så som många andra städer här i Europa. Amsterdam är mycket kanal tät med många, många mysiga hus, olika storlekar, sneda och vinda men ack så fina och charmiga. Det finns även många husbåtar så som fina och förfallna. Vi uppfattade som det berodde vilken kanal man bodde, lite klass skillnad även här. Vi gick gata upp och gata ner, sick sackade mellan husen och kanalerna. I kanalerna såg vi Cannabis odling i bildäck som är fast spända i kanalväggarna det var inte många plantor men ändock. För oss är det konstigt för vi har nolltolerans mot droger och Amsterdam är det mer tolerant. I alla fall är Amsterdam mycket mysig stad och de cyklas över allt, det såg ut som om att alla har cykel. Vi tog färjan tillbaka till Tindra och förberedde för den nattliga konvojen.

Nattliga konvojen, det innebär 11 broar, järnvägsbroar, motorvägs bro och en och annan sluss som man ska gå genom för att ta sig ut ur Amsterdam, söderut eller norrut och det är klockan 00:00. Man går till samlingsplats norr eller söder om broarna strax före kl. 00:00. Här väntar man och får besked när broarna ska öppnas och det är inte alla broar samtidigt utan en bro i taget, den första bron öppnades för oss klockan 01:30. Det är för att invånarna inte ska behöva vänta hela tiden när alla dessa mesta dels segelbåtar som skall masa sig genom staden. Väldigt smart tänkt. Vi var cirka 16 båtar. Det var jätte spännande. Vi missade att lite söder om dessa broar, ligger bron, motorvägen ”flygplatsen” Schiphol att bron öppnades bara 3 gånger per dag. Vi tänkte när vi hade gått genom alla dessa broar genom Amsterdam och vi hade varit vakna hela natten. Vi var trötta, vi droppar i ankaret, sjön Het Niewe för att sova ett par timmar. Vi fick vänta när vi kom fram ca 1 1/2 timma, vi tog en promenad och fikade.

Gouda var vår nästa stopp. Vi kom fram mycket sent och vi bestämde att vi hoppar över promenaden. I bland får man om prioriterar stopp och det är mycket svårt för man vill se så mycket och många platser. John Blund kom mycket snabbt den här kvällen. Efter frukosten cirka kl.08:00 gick vi till Willemstad.

Willemstad var vår nästa stad som vi, Tindra och Elixir med Karin och Håkan stannade, den här staden var också mysig. Lady B bestämde att dom ville fortsätta, Micke och Pia har inte lika obegränsad tid som vi har. Vi lade oss i stadskajen och det var många restauranger runt omkring oss. Vi bestämde att i kväll ska vi gå ut och äta, vi var sugna på pizza eller pasta. Vi hittade en Pizzeria som inte såg ut så märkvärdig men där blev vi överraskade. Vi blev mötta av en mycket trevlig servitris som frågade oss om vi ville sitta ute och vi tittade på varandra, vad då ute där är bara en gata. Vi sa att vi ville sitta ute och servitrisen ledde oss ut till baksidan. Vilken baksida fullt med många, härliga blomster arrangemang och möbleringen var mysig med små fina detaljer. Pastan och Pizzan var jätte goda. Willemstad är en liten historisk stad sedan 1585 och här byggdes den första protestantiska kyrka i Nederländerna 1607.

Nu var vi så trötta på hamnar och vi ville lägga oss på svaj någonstans. Vi var även trötta kroppsligt. Det hade varit ett högt tempo, pass av bro öppningar, tidigt varje morgon och vi kände att vi ville vara på en plats mer än 2 nätter. Karin och Håkan berättade att det finns sjöar och en är Grevelingenmeer som man kan lägga sig på svaj eller lägga till vid någon mindre brygga, vi gick dit. Grevelingenmeer som är största saltvatten sjö i västra Europa i Holland som förses med saltvatten via sluss från havet. Det var även en sluss för att komma till sjön, slussen var jätte full med båtar. Speciellt var 2 mindre båtar med ett härligt yngre grabbgäng, dom var från Belgien och var sjöscouter. När vi kom ut ur slussen la vi till i den första hamnen för att köpa ett nationalparks kort för 12€ då får man lägga till på öarna och det är giltigt 7 dagar. Vi gick till ön Stamperplaat där finns en brygga som vi lade till. Vi var här 2 1/2 dagar det var blåsigt och små regnade från och till men det var varmt. Vi tog promenader, grillade och planerade vart vi skulle gå efter dessa dagar. Floran och fåglarna kunde vi se som vi inte har här hemma. Vi fick se fåglar som Sked Stork, Stor Spov och växter som havtorn, kanske en mindre sort Orkidé. Jätte fina och kul att se något som man inte har sett tidigare.

Efter dessa dagar kom vi till sista stoppet i Holland, Vlissingen där vi bunkrade upp och förberedde den långa seglatsen till Cherbourg i Frankrike.

Intryck av vår resa på kanalen, Staande Mast Route i Holland är att människorna vi har mött är mycket gäst vänliga och hjälpsamma. Det är otroligt många broar och även en hel del slussar. Jag tror att det var närmare 100 broar som öppnades för oss på vår färd. Vill man se mycket får man ha mycket god tid på sig och även tålamod det tar tid med dessa broar som ska öppnas. Vi kommer gärna tillbaka till Holland. Nu har vi korsat den beryktade Biscaya och ligger i en ria i nord västra hörnet i Spanien, Ares. Vi återkommer snart med fortsättning av vårt seglings äventyr med Tindra.

2021-06-09

LÅNGEDRAG TILL CUXHAVEN

Oj, oj, vad tiden går fort!! Det har redan gått en månad sedan vi lämnade Långedrag.

Tack alla som kom och vinkade av oss!! Det var många tårar…. Tack också till Anne-Beate, Börje, Carina, Peter, Lena och Lars för den jätte mysiga extra träffen efter Långedrag i pottan, viken utanför Styrsö och för dom goa kräftorna. ❤️

Var har vi varit och vad har vi gjort för någonting??

Vi var i Torekov där kom Fredrik och Jossan och hälsade på oss. Vi fick en jätte, mysig helg. Vi hade sightseeing åkte bl.a. till Hovs hallar en riktig fin naturpark. Vi promenerade, snarare klättrade vi och avslutade med fika. Snyft!! så var det söndag och det var dags för dom att åka hem till vardagen.

Vi väntade på att det skulle gå 14 dagar efter sista vaccinationen för att slippa karantän och betala covidtest för att komma in i andra länder. Vad gjorde vi under tiden… Jo, vi fixade några saker som fanns på att göra listan, vi beslutade att vi målar överbyggnaden och väder prognosen sa att det skulle bli mycket varmt. Vad kunde vi vara där det fläktar, vi seglar till Ven. Vi var på Ven några dagar och så klart missade vi att ta några kort. Men det blev i alla fall ett kort på en mycket trött men nöjd man. Det blev grillning och en härlig kväll.

Vårt nästa stopp blev Malmö där vi passade på att bunkra upp det sista och tvättade. Vi gick många, många steg och samtidigt fick vi se mycket av Malmö. Alltid är det något som går sönder vår WiFi fungerade inte, så Lars fick plocka ner och plocka i sär den. Lars försökte resetta den å lala den fungerar utan att kosta ”skjortan”.

Limhamn var vår sista hamn i Sverige där vi tankade och Fredrik hade körning till Trelleborg och Malmö, han kom förbi på lunch innan han fortsatte till Göteborg. I mamma hjärta blev jag jätte glad för nu kommer det att dröja innan vi träffas igen. Det var jätte tufft när han satte sig i bilen, men jag fick jätte härliga kramar som jag har i minnet. Saknar redan er alla så som familjen och vänner.

Midsommar firade vi på Klintholm Havn på Mön i Danmark, en jätte fin ö och mycket att upptäcka. Midsommardagen hyrde vi cyklar och cyklade till Möns Klint där fick vi gå 496 trappsteg ner till stranden och sedan skulle vi tillbaka. Det kändes när vi kom tillbaka till Tindra men det var det värt, vilken utsikt, vilken natur.

Vi fortsatte vårt äventyr först till Gedser där vi bara stannade och sov, morgonen därpå fortsatte vi till Fehmarn, Burg det var ömsom segling och motor det var jätte varmt, de sista timmarna var det ingen vind, så skulle det vara resten av kvällen och natten, vi beslutade att vi skulle ligga på svaj en bit utanför hamnen. Jippi! Skönt att slippa hamn, jag badade och vi fick en helt underbar kväll.

Dagen efter gick vi in i hamn och bestämde träff med bekanta Gisela och Rolf. Dessa underbara människor hjälpte oss med skjuts så att vi fick hem allt vi hade handlat och vi fick även en mysig eftermiddag hemma hos dom.

Upp med tuppen tidigt som attan dagen efter för att fortsätta till Kiel kanalen och vi bestämde att vi skulle slussa in i kanalen, lägga oss för natten i pölen Flemhuder See som ligger några sjö mil efter man har på börjat färden på kanalen. Vi visste att våra vänner Håkan och Karin på Elixir var på väg, dom började segla från Rörö bara 2-3 dagar innan Kielkanalen. Vi såg dom på Plottern/GPS och vi hämtade bilden från Marine Traffic, att dom var redan utanför Kappeln i Tyskland och skulle vara framme i Kiel bukten ungefär samma tid som oss. Jätte kul att vi kunde sammanstråla redan nu. Vi fick vänta länge för att slussa in i kanalen för dom bogserade en ubåt ut från slussen. När vi kom fram till Flemhunder See och skulle lägga till så öppnades himlen, alltså det var så mycket regn, vi blev blöta ända in till kroppen. När vi alla hade bytt till torra kläder så kunde vi äntligen skåla att vi var på väg så som vi hade längtat. Det blev en tidig kväll för vi var trötta och vi skulle upp tidigt för att hinna fram till Cuxhaven innan det blev mörkt..

Kanalen är inte så rolig men vi tuffade på och vi kom till slut till Cuxhaven trötta. Först blev det dusch sedan studerande vi tidvatten och tidvattenströmmar. Nu ska man inte bara ta hänsyn till vind och vågor utan nu måste man även titta på tidvatten och tidvattenströmmar så att man kommer ut ur hamnen, även in i hamn och att det blir en någorlunda bekväm segling. Där har man hjälp av speciella tabeller i en bok som uppdateras varje år och att man har gått tidvatten kursen. Vi har gjort det och det underlättar, hur man läser av tabellen samt att man får information om de hamnar som man besöker.

CUXHAVEN.