2026-02-01 – 2026-04-15

Vi hade hyrt bil på flygplatsen. Det var jätte skönt och bra beslut. För vi landade sent på kvällen. Vi ville handla och åka på utflykt till Villa Romana del Castle, ett gods med romersk mosaik och väggmålningar. Vi stannade under vägen till Licata och åt pizza. När vi kom hem låg Tindra lugnt och stilla. Allt var jätte bra. Vår vän Sandra hade tittat till Tindra de sista dagarna. Nästa morgon gjorde vi i oss ordning och Sandra följde med, Ulf var hemma i Sverige. Vi åkte först till Romana del Castle. Ett otroligt välbevarad romersk villa som härstammar från början av 300-talet e.kr. Rum efter rum var det mosaik eller väggmålning eller både mosaik och väggmålning. Man kunde se precisionen och otroligt arbete. Det var olika historia i detaljerande i varje mosaik bit och penseldrag som visades. Det som förvånade oss mycket det var att scenerna var humoristiska, jakt, fiske, sport som om det var nu tid. En mycket intressant plats. Efter åkte vi till en by, Piazza Armerina som slingrade upp för berget. En mysig by här åt vi jätte go lunch. Vi avslutade utflykten med att besöka Ikea. Det blev handlat lite av varje. Vi kom hem sent på kvällen, trötta och jätte nöjda.

Under dessa dagar, veckor varvade vi med att göra Tindra klar och gjorde en massa roliga saker. En sak var inte roligt. Vi var med och städade en liten strandremsa som var organiserad av rädda vår planet. Det var så mycket plast och annat bråte. Vi var med cirka 3 timmar och fyllde 10-tal säckar med skräp största delen av plast. Efter dessa timmar ville inte våra kroppar vara med längre. Det var skrämmande att det nästan inte syntes att vi hade plockat. Vi upplevde att Italien är mycket skitigt land. Det ligger sopor överallt. Vi gjorde en massa roligt tillsammans med Anna, Claes och Sandra, Ulf. Som ex; Vi fick en fin överraskning när vi firade min och Lars födelsedagar. Vi skulle gå ut och äta innan vi gick i väg träffades vi hos Anna och Claes, dom hade fixat bubbel och tilltugg. Jätte gulligt! Vi var och såg festivalen som Licata hade med vagnar och musik en stund sedan blev det restaurang besök. Vi tog promenader. Vi åt luncher på en av hamnens barer. Vi träffade de andra cruisers på Sky bar och barbeque. Licata marina bjöd deras gäster en hamnfest. Jätte trevligt! Vi överraskade Ulf och Sandra med möhippa och svensexa. Det blev småplock och bubbel på stranden. Efter gick vi till strandbaren här blev det mer dryck. Det blev en mycket lyckad och rolig dag. Sandra och Ulf var jätte glada och nöjda. Vi hade också tur med vädret, soligt och varmt. Vi träffades hos varandra. Och mycket mer. Vi fick åter igen uppleva katolsk påskfirande. Vi var och såg en procession som gick från den ena kyrka till en annan kyrka och på långfredagen såg vi jesus korsfästning. Det är intressant med de olika religioner. Påskafton hade vi knytis hos oss. Vad mycket god påsk mat vi fick ihop även dryck. Vi avslutade påskafton med sequence. Det blev en jätte trevlig, mysig kväll.

STÄDDAG.

LICATA FESTIVALEN.

BLUE SKY BAR & BARBEQUE.

HAMNFESTEN I LICATA.

PÅSKVECKAN 30 MARS – 6 APRIL 2026.

SANDRA & ULFS MÖHIPPA OCH SVENSEXA.

Vi hade bestämt att vi skulle lämna Licata omkring den 12 april. Det är lika bra att sätta ett datum annars kan man bara söla och man blir aldrig klar. Det blev ett bra väderfönster den 15 april och vi passade på att lämna Licata. Helgen innan, lördag var vi ute och åt på restaurang tillsammans med Anna, Claes och Sandra, Ulf. Det var en avskedsmiddag. 🥲Det skulle dröja innan vi träffas igen, om vi inte möts någonstans i Egeiska havet så har vi bokat vinterplats i Messolonghi och då kommer vi träffas. När vi lämnade Licata var vi nöjda och hade hunnit med nästan hela to-do listan. Lars blev klar med lazybagen. Lars sydde soltak. Fixade och gjorde rent motorn. Dingen som börjar ge sig limmade Lars de delar som hade lossat. Watermaken fick sin service och mycket mer. Jag fick städat alla skåpen, lådor och fick rensat. Allt var tvättat gardiner, filtar, täcken och kuddar. Det kändes fräscht och härligt att man fick gjort det innan vi lämnade Licata. Det är lättare när man har tvättmaskin och torktumlare i närheten. Tindra blev även skurad på utsidan. Och mycket mer. Vi var jätte nöjda. Vi lämnade Licata med vemod. Vi hade varit här i två vintrar, lärt känna många nya människor och gjort en massa roliga saker med Anna, Claes och Sandra och Ulf.

HEJDÅ LICATA OCH GÄNGET!!

2025-10-25 – 2026-02-01

Efter när Carina och Peter hade åkt hem var det några dagar med tvätt och städ. Lars beställde material till lazybagen som han hann nästan sy färdigt innan vi åkte hem och han passade även på att beställa andra saker till Tindra. To do-listan var lång, det var bara att kavla upp ärmarna och börja beta av punkt för punkt. Jag fick även rutin med träningen två-tre gånger i veckan. Det blir si och så där under sommaren så klart man simmar och promenerar en hel del. Vi träffade även de andra cruisers i hamnen på baren, Blue Sky bar och barberque på söndagarna. Vi hade hallowen fest med de andra cruisers på Blue Sky bar. Vi hade första advent hos ett svenskt par, Johan och Lena det blev en trevlig kväll. En kväll gick vi och såg när granen tändes. Vi hade nog för stora förväntningar. Vi jämförde med Sevilla där var det verkligen fest och jätte stort. Det var fint och sedan gick vi på restaurang med Johan och Lena. I år var det flera svenska båtar. Vi träffade också Sandra och Ulf. Jätte roligt!! Dagarna sprang i väg plötsligt satt vi på bussen till flygplatsen. Vi var jätte nöjda med flygbiljetterna, bra pris och tider. Det visade sig snabbt när vi var på flygplatsen och förberedde oss att borda in. Planet var inställd…. Det blev ramaskri och man såg människorna som stod vi gaten alldeles förvirrade. Var gör man!! Det fanns ingen representant för Lufthansa som vi skulle flyga med. Efter många turer fick vi nya flygtider, först senare på kvällen med ett plan till Stuttgart där fick vi byta plan till Frankfurt sedan flyg till Landvetter. Det blev jätte snurrigt. Tur att jag och Lars pratade om hur det skulle bli med vårt bagage som vi hade checkat in. Lars gick ner till bagage inlämningen och fick som svar att vi måste checka in bagaget igen på det nya flyget. Vårt bagage hade hamnat på hittegods avdelningen. Lars fick gå dit, hämta ut vårt bagage och sedan checka in igen. Medan jag satt och väntade, funderade jag var Lars hade tagit vägen. Vi vågade inte använda min biljett också om det skulle strula sig med Lars biljett för det var många turer med incheckningen och säkerhetskontrollen. När Lars kom tillbaka så förstod jag varför det hade tagit så lång tid. Nu kan Lars incheckningen med förbundna ögon. 😅 PUH!!! Vi kom fram till Frankfurt cirka kl. 22:00 och vi var jätte hungriga. Det som var öppet var MC Donalds det fick bli hamburgare. Vårt nästa plan hem skulle gå nästa morgon, tidigt. Det blev en natt på flygplatsen. Inte så roligt!! Äntligen kom vi hem och var jätte trötta. Det var så mysigt att träffa Inger, Lars syster. Vad vi hade längtat hem!! Någon dag efter träffade vi våra vänner Anne-Beate, Börje, Carina och Peter den årliga boule turneringen, tjejerna mot grabbarna. Det här året hade grabbarna tur dom vann. Sedan blev det mat och dryck . En mycket trevlig kväll!! Det var jätte roligt att träffas. Vi var på Liseberg med Inger, Jossan och Fredrik. Vilken härlig, mysig dag med familjen. Vi fick en fantastisk, minnesvärd kväll hos min (Cathrines) moster Eva och morbror Bernt tillsammans med syster Lisa och Stefan, de andra mostrarna och morbröderna, Karin och Lars, Berit och Gert. Dom hade fixat med bubbel, tilltugg, mat, dryck och efterrätt. Allt var jätte gott. Det var jätte roligt att träffas, prata om gamla minnen och om framtiden!! 🥰Vi firade julafton först hos Ingers bonus dotter Angelica och Marcus. Sedan gick färden till Jossan och Fredrik. Juldagen åkte vi till Onsala träffade Therese och Håkan med familj. Annandagen åkte vi till min (Cathrines) pappa där var min syster Lisa och Stefan med tjejerna Sara och Emilia, Fredrik och Jossan. Vilken härlig, mysig julhelg med familjen!! ❤️Nyår firade vi med våra vänner, Anne-Beate, Börje, Magnus, Carina och Peter. Vi var hemma hos Carinas och Peters dotter som var i Thailand med sin familj. Jätte gulligt att vi fick låna huset. Först badade vi i badtunna och tog en drink. Efter lagade vi nyårssupè tillsammans. Allt blev jätte gott och lyckat. Det blev en jätte trevlig, rolig och mysig nyår. 🥰

LICATA.

HEMMA. DET ÄR LYXIGT ATT KOMMA HEM NÄR ALLT ÄR JULPYNTAT. JÄTTE FINT!

ÅRLIGA BOULE MED VÄNNERNA. JÄTTE KUL!!

LISEBERG MED FAMILJEN. JÄTTE MYSIGT!!

TRÄFF MED CATHRINES MOSTRAR OCH MORBRÖDER. EN JÄTTE TREVLIG, KVÄLL!!

JULEN.

NYÅR MED VÄNNERNA. EN MYCKET TREVLIG, MYSIG OCH ROLIG KVÄLL!!

Nu är det år 2026. Vad har åren tagit vägen….. Vi fortsatte vår rundvandring och träffade våra vänner. Vi blev jätte bortskämda med mat och dryck. Den traditionella lutfisk middagen hos Börje och Anne-Beate. Det blev lika trevligt och jätte gott som tidigare. Vilka härliga, fantastiska vänner!! Det blev många fina, roliga minnen. Vi var på kalas, Cathrine pysslade om sin mamma och pappa, tandläkare – läkare besök och mycket mer. Många tillfällen glömde vi bort kameran och alla vänner kom inte med på bild. Efter dessa veckor var det dags att åka tillbaka till Tindra. De här året var det en mycket kall vinter med mycket snö. Tack så jätte mycket familjen, vänner för allt. ❤️🥰 Vi åkte i väg med många fina minnen!!

LUNCH TRÄFF MED TJEJERNA OCH PASSADE PÅ ATT GRATTA SUS SOM HADE FYLLT 70 ÅR. GRABBARNA VAR PÅ SITT HÅLL.

LUTFISK MIDDAG HOS ANNE-BEATE OCH BÖRJE.

EN AV MIDDAGARNA HOS VÄNNERNA. HÄR HOS PETER OCH CARINA. UNDER KVÄLLEN LÖSTE VI MORDGÅTA.

DAGEN EFTER HOS CARINA OCH PETER BLEV DET PROMENAD I GNISTRADE SNÖ. EN JÄTTE FIN DAG.

VI FICK EN JÄTTE FIN ÖVERRASKNING AV JOSSAN OCH FREDRIK. DET BLEV EN TUR TILL HELSINGBORG, TROPIKARIET. MYCKET INTRESSANT MED DJUREN I BURAR OCH DOM SOM VAR FRIA. TACK!

&

VI FÅR BESÖK AV CARINA OCH PETER.

2025-10-05. Efter vi hade sagt hejdå till Magnus hade vi ett par timmar att fixa det sista. Det var jätte roligt att Peter och Carina kom och ville vara med oss. Vi var tillsammans i tre veckor. När dom kom så fixade vi lunch. Senare gick vi i väg och tvättade under tiden strosade Peter och Carina i stan. Vi möttes i stan och hade sällskap tillbaka till Tindra. Det blev så klart bubbel och senare middag. Vilka underbara, härliga vänner dom hade med sig egen plockade lingon och kokade det till sylt. 🥰 Nästa dag lämnade vi hamnen i Korfu och hamnade i Bella vraka beach. Nästan rakt över till Greklands fastland, syd Sivota. Här låg vi i två dygn. Vi badade och slappade. Vi tog dingen in till Sivota och var på restaurang. Dagen efter blev det Parga. Det var roligt att visa Carina och Peter Parga och det gamla slottet/fästningen. Vi fick en härlig dag med lunch, promenad och åt glass i Parga. Vi tog även dom till Làkka som ligger på ön Paxos. Som vi skrev tidigare är Làkka en härlig vik med det ljuvliga vattnet. Här var vi också på restaurang.

KORFU & SIVOTA.

PARGA.

LÀKKA.

Nästa dag gick vi tidigt och åt frukost under gång. Vi ville till viken Ormos Kommeno som ligger innan Gouvia. Här passade vi på och bunkra upp inför överfarten till Italien och tanka. Vi åt sen lunch, gyros innan vi handlade. Dagen efter fortsatte vi till viken Strogylo beach på Korfus östra sida. Det är härligt att ha extra personer med sig man får så mycket hjälp. Här fick Peter hedersuppdraget att åka in med dingen och förtöja med tamparna i land. Peter fick väl godkänt! Här fick vi en ljuvlig eftermiddag med mycket bad. Det var en jätte fin vik. Vi fortsatte till ön Othoni som ligger norr om Korfu. Det märktes att vi var inne i mitten av oktober. Här var allt stängt. Vi som hade tänkt oss att äta ute. Det blev inte ens en glass.🥲 Vi promenerade och hade det mysigt. Vi studerade vädret och såg att vi skulle få ett bra väderfönster nästa dag till Leuca, sydöstra hörnet på Italien. Vi kunde nästan segla hela vägen. Det blev en härlig segling och 50 Nm.

VIKEN ORMOS KOMMMENO INNAN GOUVIA.

STOGYLO BEACH.

ÖN OTHONI.

HÄR FIRADE VI OCKSÅ ATT VI HADE GÅTT 20 000 Nm SEDAN 2021, 9 JUNI.

Vi kom fram till Leuca kl. 15:30. Vi hade tänkt oss att lägga oss i hamnen. När vi var i hamnbassängen såg vi att det var en ledig plats längs kajkanten den tog vi. Vi gick in till stan och åt pizza. Nu är vi i Italien. Nästa dag såg vi att vi skulle få sämre väder med vind och regn om några dagar. Vi bestämde att vi skulle göra en nattsegling det skulle vara skapliga vindar till Crotone. Vi bokade också hamnplats. Den här vägen till Licata, södra Sicilien är det några längre överfarter och man får passa på när det är bra väderfönster framför allt när Peter och Carina ska flyga från Catania på Sicilien. Det finns möjlighet att boka om biljetten om man har ombokningsbar biljett och flyga från Lamezia Terme, södra Italien. Det vill man undvika så länge man kan, det kostar också. Under dagen gick vi uppför på den berömda monumentala trappan cirka 290 trappstegen på vardera sida om ett vattenfall som släpps på kvällstid en kort stund till fyren och kyrkan Santa Maria di Leuca. Fyren var inte öppen och den är 48 meter hög. Kyrkan var jätte fin. Vi fick en makalös utsikt där Joniska havet möter Adriatiska havet. Enligt lokala legenden skapades Leuca av en helt vit sjöjungfru. Det var en mycket fin och intressant plats. Så klart det blev glass. Efter gick vi en annan väg ner genom en park, där det var olika statyer av Jesus liv. Det var också intressant. När vi kom tillbaka till Tindra, fixade vi middag, gjorde Tindra och oss klara för en nattsegling.

Vi kom fram till Crotone tidigt på morgonen dagen efter och det fullkomligt öste ner. Vi vilade en stund och åt frukost. För det var för tidigt att gå in i hamnen. När vi hade lagt till var det uppehåll. Carina och Peter gick till stan. Lars sov en stund och jag plockade i ordning och passade på att städa lite grann. Vi var här i tre dygn och det regnade från och till. Vi besökte slottet Charles V. Vi hade varit här tidigare men det gjorde inget. Vi fortsatte till marknaden här såg vi bl.a. spänner med sniglar. Det såg inte gott ut. Andra dagen passade vi på att handla. När jag och Carina var först själva handlade vi i en fruktaffär där försäljaren blev förtjust i mig. Mannen pratade bara italienska och kunde inte förstå eller prata engelska det var bara några enstaka ord. Vi fattade ingenting när han babblade på. Vi handlade melon och fick extra meloner med oss. När vi gick så pussade han på min hand och sa hejdå. Andra gången när vi alla fyra gick och handlade hade vi missat att handla salladslök, när vi gick förbi fruktaffären gick jag och Carina in och handlade. Det var inte likadant som första gången men han kom i håg oss. Det blev ett roligt minne! Det blåste mycket och vågorna rullande in bredvid hamninloppet med följd av att det blev ett sug. Tindra var som ett gummiband det var ryckigt fast vi hade ryckdämpare. Det var svårt att sova fram för allt Peter och Carina som sov längst fram. Vinden avtog och vi bestämde att vi skulle fortsätta till Rocella Ionica det var också en lång seglats, 64 Nm. Vi gick jätte tidigt och vi hade fjärilar i magen för det var fortfarande vågor. Vi satt spända och Lars styrde ut men det var inte så farligt. Det enda som blev var att vi fick vänta lite längre att äta frukosten än vad vi hade tänkt oss.

CROTONE & DEN FÖRSTA BILDEN ÄR PÅ MIN BEUNDRARE.

Vi kom fram till Roccela Ionica senare eftermiddag den 18 oktober. Här var vi ett dygn. Vi tog en promenad runt hamnen och tog det lugnt på kvällen. Dagen efter tvättade jag och Carina två maskiner med tvätt därefter tog vi en promenad in till stan för att äta middag. Det var långt till stan ca 3 km. Det var skönt med en promenad för senare på kvällen kastade vi loss och seglade 96 Nm till Syrakusa. Det blev en nattsegling till. Seglingen gick bra.

Vi kom fram till Syrakusa, viken innan för ön Ortigia, dagen efter den 20 oktober 2025, klockan var 16:30. Det blev 96 Nm. Vi var rejält trötta det blev bara middag och tidigt i säng. Peter och Carina skulle flyga från Catania den 27 oktober, här fick dom bestämma om dom ville vara kvar i Syrakusa tills dess och ta bussen till flygplatsen eller om dom ville fortsätta att segla med oss till Licata. Dom bestämde att segla med oss till Licata. Jätte roligt!! Dagen efter fick vi komplettera med mer mat och andra förnödenheter. Vi hittade en Lidl som inte låg långt i från platsen där vi låg för ankare. Vi sjösatte gummibåten, åkte in till en pytteliten strand och sedan gick vi en kort sträcka, framför oss var det en hög mur som vi måste ta oss över för att komma till Lidl. Tidigare personer hade lagt stenar för att komma upp och sedan svinga sig över. Det som var problemet är att jag och Carina är korta. Carina lyckades bra med starka armar hävde hon sig upp och kom över. Jag hade inte så starka armar jag fick hjälp av min käre make som stod kvar med hans stora hand på min rumpa och putte mig upp så jag kunde svinga mig över. 😅Det gick bra och vi fick handlat. När vi kom tillbaka hade vinden ökat och även vågorna hade också ökat det kom från alla håll. Lars försökte parera men vi var dyngsura när vi kom fram till Tindra. Vi bestämde att vi skulle gå in till hamnen och ha ett par dagar här i Syrakusa. När vi hade lagt till i hamnen som låg bredvid ankarplatsen bokade vi en guidad tur dagen efter. Vi duschade och tog en promenad sedan blev det restaurang. Den guidade turen var mycket intressant och guiden var bra. Guiden visade oss en bar där lokalborna gick. Dit gick vi efter den guidade turen efter ett tag fick vi ett bord. Kyparen var väldig konstig och hade säkerligen någon diagnos sedan var han inte helt nykter han tog säkerligen slattarna efter gästerna. Killen var i alla fall trevlig och charmig. Vi fick in våra drinkar, jag fick fel men jag fick rätt efter ett tag. Det var en trevlig stund och ett roligt minne. När vi hade druckit upp gick vi på restaurang, maten var inte lika god som dagen före. Vi fick en mycket trevlig vistelse i Syrakusa. Vi gick jätte mycket det kändes i benen och fötterna men vi var jätte nöjda fram för allt Carina som ville besöka Syrakusa. Vi hade varit här förut men det är en stad som man kan besöka många gånger för den är så charmig och mysig med slingriga gator, trevliga restauranger och barer. Vi kastade loss den 23 oktober och seglade till sydöstra hörnet, Capo Passero och la oss för ankare nedanför Castello Tafuri slottshotell. Det kostar bara 2500 kronor per natt.😅Carina hade en app, jag tror att den heter to go som hon säkerligen har kvar. Man får reducerat pris på bröd, bakverk mm. man ska boka att man vill ha den för en bestämd tid och gå till den affären som man har bokat innan viss klockslag. Man vet inte riktigt vad man får. Här i Syrakusa hämtade vi på ett cafeteria, bageri. Vi fick ett stort fat med bara bakverk. Italienska bakverk är inte så goda. Vi tyckte att det var konstigt att vi inte fick något bröd bara sött och sliskigt. Det är i alla fall jätte billigt. Se bilden på fatet nedan.

GUIDADE TUREN I SYRAKUSA. ANDRA BILDEN VAR VÅR GUID, EN TREVLIG OCH KUNNIG TJEJ.

Vi stannade i viken Vecchia Tonnara i två dygn. Vi ville inte stånga oss i den västliga vinden till Licata. Vi kom till Licata sent på kvällen, klockan 20:00 den 25 oktober. Vi var jätte trötta. Det blev mat och John blund. Nästa dag vaknade vi till högsommar värme. Vi bestämde att det skulle bli stranden. Vi fick en underbar dag och baren på stranden var öppen som vi satt en stund. Jag och Carina tog en Aperol Spritz och grabbarna blev det öl. Vi gick hem, slappade en stund och sedan blev det sista kvällen på restaurang. Det är alltid vemodigt när vännerna och familjen åker hem. Tiden går så otroligt fort. Den 27 oktober tog Carina och Peter bussen till Catania och sedan flyget hem. Innan dom åkte tog vi en promenad och visade dom stan. Peter och Lars gick före hem och fixade middag så dom fick i sig något i magen innan dom skulle åka. Peter och Carina hade många timmar hem. Jag och Carina tog en extra runda. Vi hade legat på med alla överfarter och det blev extra roligt att vi fick några dagar på slutet och att Peter och Carina ville följa med till vår vinterhamn Licata som vi hade legat året innan. Det var roligt att visa dom Licata. Samt att vi fick härliga dagar i Syrakusa. Det blev bonus för oss alla. Dessa veckor hade gått så fort och alla överfarter hade gått bra. Det kändes extra lyxigt att ha med sig extra personer. Vi fyra är vana att segla länge tillsammans. Det funkar jätte bra. Peter och Carina var med oss när vi seglade till Västindien. Tack Peter och Carina för dessa mysiga, underbara och roliga dagar som blev veckor. Det blev många fina minnen. ❤️🥰🥲

VI LÄMNADE SYRAKUSA OCH HAVET VAR SPEGELBLANKT. DET VAR SÅ KLART ATT VI SÅG ETNA.

GRABBARNA FÖRSÖKTE FÅ FISK DET BLEV BARA SMÅ OCH INTE TILLRÄCKLIGT TILL OSS FYRA. SISTA BILDEN ÄR SLOTTSHOTELLET CASTELLO TAFURI.

HEJDÅ PETER OCH CARINA. ❤️🥲

&

VI FÅR BESÖK AV MAGNUS.

Efter dessa trevliga dagar med vännerna lämnade vi Lefkas hamn och gick söderut. Precis utanför kanalen ankrade vi, viken Ligia. Dagen efter tog vi dingen till Lidl. Vi hade läst att det var lätt att ta oss till en liten brygga och därefter en kort promenad till Lidl. Den sista biten hade vi inte så mycket vatten under dingen men vi kom fram till bryggan som nu var en före detta brygga. Vi fick fast dingen och promenerade till Lidle. Vi bunkrade upp inför Magnus besök. Magnus skulle komma senare eftermiddagen. Vi kom tillbaka till Tindra och fixade det sista. Senare fick vi ett meddelande från Magnus att han skulle komma senare på kvällen, strax innan midnatt för dom hade fått nödlanda för en person hade blivit sjuk. Vi låg bra i viken så det gjorde inget. Äntligen kom Magnus!! Lars åkte in med dingen och hämtade Magnus. Det hade vi sett framemot! Magnus fick inte det sedvanliga bubbel för det var så sent. Det blev smörgås och i säng. Dagen efter gick vi till viken Ormos Ambelakia på norra sidan på ön Meganisi. Vi tog det lugnt, badade, åt lunch och sedan fick Magnus välkomst bubblet. Nästa dag tog vi en promenad till Lilla Vathy här passade vi på och äta glass. Vi hade varit här förut och visade Magnus. Det är en liten mysig by. Gick tillbaka och slappade. Senare på kvällen gick vi på restaurang. Det var en rolig kypare han sa att han kände igen Magnus och att Magnus hade varit på restaurangen för något år sedan. Magnus förklarade flera gånger att han aldrig hade varit på restaurangen. Men kyparen ville inte ge sig varje gång han kom fram till Magnus repeterade han om, om igen att Magnus hade varit där och att han kände igen honom. 😅Sista bilden är kyparen och hans fru som lagade maten. Maten var jätte god.

Vi fortsatte sedan till viken Sharons bay på ön Kastos. Det var jätte bra att ha Magnus hos oss. Vi fick god hjälp med tamparna i land. Det fixade Magnus galant. Vi tog dingen in till land och promenerade. När vi kom upp till toppen fick vi en fin utsikt över viken. Vi såg ett hus som såg förfallen ut. Vem vet kanske nästa objekt.

Nästa dag gick vi till ön Ithaka, viken Filiatro. Här hade vi varit tidigare. Viken var en liten pärla, klart och turkost vatten. Vi fick en bra plats innan viken fylldes. Vi åt lunch och badade. Senare eftermiddagen skulle vi ha glass men dom hade ingen glass. Vi tog i stället en drick. Det var mysigt att bara sitta och läppja på drinken. Dagen efter hittade vi en vandringled. Den var vacker med utsikt över viken och alla båtar. Vi kom fram till ett litet kapell och det var bänkar runt kyrkan. Dörren var öppen och vi tittade in. Kapellet var rikt utsmyckad. Jätte fin! På ena bänken i skuggsidan låg det getter. Jätte söta.

Efter två dygn i den här fina viken fortsatte vi till ön Kefalonia, hamnen Sami. När vi hade lagt till, gick vi i väg för att handla. Staden var rätt så mysig. Efter vi hade handlat blev det bad. På kvällen gick vi på restaurang. Jätte fin kväll. Följande dag gjorde vi utflykt till grottan Drogarati. Vi tog taxi till grottan för att vi ville även gå och besöka Melissani Cave lake. Grottan upptäcktes efter en jordbävning som hade skapat en ingång för 300 år sedan. Trappstegen som leder ner i grottan har ett djup på 60 meter. Här skapades otaliga stalaktiter och stalagmiter. Det är otroligt en formation växer ungefär 1 centimeter på 100 år. Då kan man gissa att grottan är många miljoner år gammal. Jätte intressant och jätte fin. Efter tog vi promenad till Melissani Cave lake det var fin promenad genom jordbruks landskap, olivträden som kantades längs vägen. Melissa Cave lake är en underjordisk sjö som är känd för sitt kristall klara, djupblå vatten som är bräckt. Taket kollapsade under en jordbävning 1953. Genom taket filtreras solljuset som skapar magiska ljuseffekter. Här var det en guidad roddtur. Grottan var också jätte fin och guiden var mycket trevlig. Efter besöken gick vi tillbaka till hamnen och åt gyros. Det blev en jätte fin lång promenad. Vi var jätte nöjda men trötta.

RESTAURANG BESÖK & DROGARATI GROTTAN.

PROMENADEN & MELISSANI CAVE LAKE.

Vi såg att vi skulle få sämre väder med regn, åska och vind. Vi beslutade att gå till Nidri, lagunen Tranquil bay. Här visste vi att det är jätte skyddat. När vi hade ätit lunch tog vi dingen in och strosade runt var inne i kyrkan Ekklisia och avslutade med glass. Dagen efter regnade det men fick ingen vind eller åska. Jag gjorde mig till och bakade kardemumma kaka till fikat. Det blev lite bränt på kanterna men fick skrapat bort det. Gubbarna blev i alla fall glada. Senare eftermiddagen upphörde regnet och vi åkte in med dingen och handlade lite grann. Vi låg här i två dygn sedan gick vi tidigt norr över för att vi skulle hinna med broöppningen klockan 10:00 i Lefkas. Vi låg och väntade sedan öppnades bron. Vi ankrade i Two rocks bay, norr om Prevezia.

NIDRI & VÄNTAN PÅ BROÖPPNING.

Vi besökte även Làkka. Vi ville visa Magnus viken och byn. Vi hade varit här tidigare med Dick och Eva. Det är en plats som man gärna kommer tillbaka. Vattnet är alldeles turkost och byn är mysig. Synd att det är så mycket båtar. Vi badade och senare på kvällen gick vi på restaurang. Här är det ett roligt minne. Jag och Magnus skulle dela på en karaff rött vin och det serveras bara 0,5 l eller 1 l. Vi tittade på varandra. Vi tar 1 liter. Lars dricker inget vin. Det sista som man alltid säger skulle man inte ha tagit. Vi blev jätte fnittriga och vi skulle ner i dingen och tillbaka till Tindra. Det blev mycket skratt. 😂😂 Ett härligt minne!

Vi hade tänkt att gå till någon vik på Korfu efter Làkka innan vi skulle till Mandràki hamn som ligger på Korfu. Vi fick i stället gå till en skyddad vik, Ormos Lygia, ” Iggy Creek” för det var regn och vind igen. Innan vi gick in i viken passade jag och Magnus på att bada. Vi snirklade in och åkte förbi fiskodlingar tillslut kom vi till viken. Det var in the middle of nowhere. Men jätte bra skyddat. Det fanns jätte många hägrar. Dagen efter tog vi ett skutt till viken som ligger väster om Korfu stad. Jag skickade i väg grabbarna till land. Under tiden passade jag på att städa inför nästa gäng, Carina och Peter som kom samma dag som Magnus åkte hem. Grabbarna hade tagit en promenad och öl. Nästa dag gick vi i väg och bunkrade upp inför Carina och Peters ankomst under tiden tog Magnus en promenad efter gick vi till i Mandrake hamn i Korfu stad. Vi tog en lång promenad i stan. Följande dag hyrde vi scootrar. Magnus ville gärna visa var han bilade och bodde på Korfu med sin kompis i ungdomens dagar och han ville gärna uppleva det igen. Jag och Lars tyckte att det var jätte roligt. Det var den bästa uthyrningsfirma som vi hade hyrt av. Scootrarna var mycket väl skötta. Personalen var mycket noggrann med säkerheten, hjälmarna, scootrarna var jätte fina, och personalen var jätte trevliga. Vi fick en karta över tänkbara rutter och vad man kunde se efter vägen. Vi skulle köra till västra sidan av Korfu till Pèlekas och Paleokastritsa. Vårt första stopp var till oliv museum, Enotis, där det också var en guidad tur. Det var mycket intressant. Företaget hade gått i arv i fem generationer. Vilket jobb med att först handplocka oliverna och sedan bli till en färdig produkt, olivolja med olika lagringstider, olivolja med olika smaker, hudvårdsprodukter mm. Sedan blev det till Angelo Kastro Byzantine slott. Vi gick aldrig upp till slottet utan i stället fotade vi. Nästa anhalt stannade vi i Palaiokastritsa. Innan vi skulle stanna för bad och lunch åkte vi upp till klostret då hade dom såklart stängt två timmar på eftermiddagen. Inget att göra åt. Vi åkte ner för den slingriga vägen och parkerade. Vi åt lunch och sedan badade vi. Magnus berättade att dom bodde i Pèlekas, åkte hit och badade. Efter lunchen blev det Pèlekas till restaurangen Alexandros där Magnus åt när dom var där och Magnus visade också att runt hörnet bodde dom. Ett jätte fint ställe. Med en fin utsikt över havet. Här tog vi kaffe. Magnus berättade att det var en grabb som tyckte att det var spännande med Magnus och hans vän. Jag kom inte riktigt ihåg historien. Men i alla fall så visade Magnus ett foto på grabben för servitrisen och frågade om han finns kvar i byn. Servitrisen berättade att han bodde längre ner i byn. Jätte roligt efter så många år att restaurangen finns kvar och att grabben växte upp i byn som är fortfarande kvar. När vi hade druckit kaffe, åkte vi en liten bit till Kaiser William II Observatorium. Här hade vi en fantastisk utsikt över Korfu stad. Efter styrde vi hem tillbaka till Korfu stad. Innan vi lämnade scootrarna stannade vi vid en Grekisk- ortodox kyrka, Holy monastery of Panagia Vlacherna som ligger på en liten ö där man också kan se flygplanen väldigt nära när planen går in för landning. När vi var där var det ett jätte stort bröllop. Det var roligt att se alla som var uppklädda, jätte fina klänningar, håruppsättningar och barnen var som små prinsar och prinsessor, så söta. Vi lämnade igen scootrarna och gick tillbaka till Tindra. Det var jätte rolig utflykt och vi fick se vad Magnus hade varit i ungdomens dagar. Vi slappade en stund och sedan blev det restaurangen i marinan. Det var Magnus sista kväll. Usch!! Vad tiden hade gått fort. Vi fick många jätte fina, mysiga, härliga och roliga dagar. Tack Magnus för allt och att du kom. Det är alltid roligt när vännerna kommer och även när familjen kommer. Nästa morgon åt vi frukost länge och sedan sa vi hejdå. 🥲🥰 Magnus promenerade till flygplatsen. Samtidigt efter ett par timmar kom Peter och Carina som seglade med oss till Licata på Sicilien.

VIKEN ORMOS LYGIA & KORFU STAD.

SCOOTER TUREN TILL OLIVMUSEET ENOTIS & SLOTTET, ANGELO KASTRO BYZANTIE.

PAAIOKASTRISA.

PELEKÀS, KAISER WILLIAM II OBSERVATORIUM & HOLY MONASTERY OF PANAGIA VLACHERNA.

SISTA KVÄLLEN MIDDAG PÅ HAMNENS RESTAURANG.

&

TILLBAKA TILL JONISKA HAVET, GREKLAND.

Söndag den 27 juli, 2025 kastade vi loss från Pescara. Vi hade haft fina dagar tillsammans med Lisa och Stefan. Vi sa hejdå kvällen innan. Innan vi gick hade vi studerat vädret. Det såg inte roligt ut, det var dåligt väder på gång med regn, åska och mer vind. Vi hade som mål att komma till Vieste. När vi närmade oss Vieste såg vi från norr och från land att det började bilda svarta åskmoln. Vi beslutade att vi skulle ta oss till Brindisi det innebar två dygns segling. Det dåliga vädret var oss hack i häl. Vi kändes oss jagade. Det mullrade och blixtrade på land och norr om oss. Efter ett tag såg vi att det gick österut. Skönt! Nu kunde vi slappna av lite grann. Vi kom fram till Brindisi vid lunch. Det blev 301 Nm. Vi plockade i hop allt i båten och vilade en stund. Sedan gick vi på restaurang. Det är alltid skönt att få röra på sig efter en längre segling. Vi var i Brindisi i 3 dygn. Ena dagen var vi turister tog färjan över till södra Brindisi. Vi låg vid den norra stadskajen. Brindisi är en lite modernare italiensk stad med mycket historia och mycket att se. Vill man åka till andra städer finns det bra tåg förbindelse. Andra dagen bunkrade vi upp och städade. Vi såg på vädret att vi skulle få bra vind, vindriktning och vindstyrka till Ön Othoni. Ön ligger norr om Korfu, Grekland. Det skulle ta ett dygn. Vi bestämde snabbt det gör vi.

OTHONI; Vi kom fram tidigt på morgonen och fick se en fantastisk soluppgång. Nu var det rätt vind förhållanden för att stanna, vi droppade i ankaret och sov några timmar. När vi vaknade fanns det en plats innanför den lilla piren. Vi flyttade på oss. Det var en perfekt plats. Det är svårt att få en plats många stannar här efter dom har lämnat Italien. Vi städade och tog promenad. Här stannade vi ytterligare en dag. Det blev promenad och restaurang besök.

Vi fortsatte till viken Ormos Kommero som ligger innan Gouvia hamn. Här hade vi legat tidigare och vi visste att det var lätt att lämna dingen i den lilla hamnen där lokal befolkningen hade sina små båtar och nära till en bra mataffär. Vi handlade och åt Gyros hos den lilla restaurangen på vägen till affären. Sedan fortsatte vi till Parga. Parga var vi när jag hade fyllt 40 år med pappa, Fredrik och såklart Lars. Det kändes som hundra år sedan. Vi ankrade i viken nedanför den venetianska fästningen. Här åkte det turbåtar, de olika färdmedel/leksaker som ex. bananbåten såklart mitt i bland oss båtar som ankrade. Parga är en charmig men turistisk by. Här fick vi se blodmåne mycket vackert!

Vi fortsatte söderut till Preveza. Här låg vi två nätter i hamnen. Vi passade på att tvätta och handla. Vi kom i väg sent och bron mellan Lefkas och fastlandet var trasig man fick gå runt på västra Lefkas för att komma söderut. Vi bestämde att vi lägger oss vid den norra väntbryggan. Vi fick en fin sen eftermiddag/ kväll med bad. När klockan blev cirka 21:00 från ingen vind till cirka 20 m/s rätt i sidan. Det fanns inte någon varning eller information på väder prognoserna. Vi trycktes mot kajen. Det var inte rolig natt, Lars fick flytta upp och ner fendrarna. Dagen efter skulle dom komma med den nya bron och vi måste flytta oss. Full gas och spring, kom vi loss. Vinden hade avtagit men tillräckligt att vi fortfarande var tryckta mot kajen. Vi seglade till viken Vasiliki som ligger på södra sidan av Lefkas. Lefkas västra sida var dramatisk med höga berg som sluttande rakt ner i turkost vatten. Jätte vackert! Här stannade vi och sov. Vinden skulle vända till syd och viken gav ingen skydd mot syd. Vi gick till Balou east, ön Meganisi. Här låg vi först lite för nära en privat brygga som hade förankring med kedja till botten, dagen efter såg vi charterbåtar lämna och dom låg mot land. Vi förberedde och backade in till land då började temperatur varningen på motorn lysa och pipa det var impellern som hade gått sönder. Lars fick in en tamp till land samtidigt fick den sista charterbåten problem med ankaret, dom fick inte upp deras ankare och drev ner mot oss med följd av att dom korsade vår ankarkätting. Vi kom ingenstans. Kaptenen på charterbåten frågade om dom fick binda fast sig i vår båt medan dom fixade ankarspelet. Det var inga problem svarade vi för ni måste flytta på er för att vi ska kunna fortsätta lägga till. Lars bytte impellern det var snabbt åtgärdat. Lars försökte hjälpa dom och se om det var en snabb fix som ex. om säkringen behövde bytas. Problemet var större. Tjejen som var ansvarig, kaptenen var en ung tjej och det var första turen med gäster. Vilken otur! Men hon försökte så gott hon kunde men sa att hon inte kunde så mycket. Här låg vi och kunde inte göra något för deras mekaniker kom först efter en lång stund och bekräftade att dom måste byta motorn till ankarspelet. Dom körde i väg för att hämta en ny motor och kom tillbaka efter en evighet kändes det och bytte motorn. Charterbåten kunde gå. Under tiden hade det blivit en ledig plats längre in i viken. Den platsen tog vi snabbt. När vi låg här fixade Lars avbärarlisten som fick stryk från bryggan i Lefkas och jag gjorde rent på däck och fendrarna. Det var hur mycket som helst av torrt sjögräs som hade blåst över på däck.

Vi fortsatte upptäcka öarna i Joniska havet. Vi stannade i viken Pòlis, västra sidan på ön Ithaki. Vilket mysigt ställe!! Här vandrade vi upp till byn Stavros och fick en väl förtjänad glass det var en väg som var bara uppför, här strosade vi runt och fick lite historia om Odesseus. Här låg vi i några dagar. Vi fixade med Tindra, badade och tog det lugnt. Vi hade hört och läst att Sivota var ett mysigt ställe. Vi bokade hamn plats. När vi kom in i passagen var det trångt att manövrera det låg tätt med små hamnar och båtar som låg för ankare, huller om buller. Det var en typisk turist by, barer och restaurang längs hamngatan. Vi var ute och åt. Dagen efter fortsatte vi till Nidri, viken Tranquil bay. Det var som en lagun här låg en massa båtar för ankare. Det var smutsigt och man vågade inte bada. Vi fixade gula, flytande långa tampar för att slippa skarva två tampar det underlättar när man förtöjer mot land. Det kallas för medelhavs förtöjning för det är väldigt djupt intill land och man förtöjer på detta vis. Vi passade också på att bunkra upp. Nidri tyckte vi inte om.

PÒlIS BAY. DE FÖRSTA TVÅ BILDERNA VISAR HUR SMUTSIGA BOGPROPELLERNS BLAD KAN SE UT OCH EFTER NÄR LARS HAR GJORT RENT DOM, BLIR DOM SOM NYA.

Vi gjorde det vi skulle göra i Nidri och gick snabbt därifrån till ön Kalamos, viken Gerolimionas. Vilken härlig vik, klart och turkost vatten. Här tog vi en dingetur och promenerade bara slappade såklart det blev en massa bad.

Vi fortsatte västerut till Kioni South. Här gick allt tokigt från början. Vi hade inte riktigt fått kläm på att ankra med aktern in. När vi trodde att vi satt fast och vi skulle backa det sista satt inte ankaret fast. Lars försökte dra ankaret i sidled med dingen för att slippa att lossa förtöjningen men det var alldeles för tungt. Vi fick göra om och göra rätt. Efter några timmar fick vi allt på plats. Med saken här var att vi hade också mycket sidvind. PUH!! Den här viken fylls väldigt fort med charterbåtar och det är inte en stor vik. Dagen efter senare på eftermiddagen var den en stor katamaran som backade med full fart mellan oss och grannen det var inte stor plats med följd av att hon backade in med vänstra pontonen in i sidan på oss. Vi hade dingen hängande på sidan och trodde att den hade gått åt fanders den klarade sig men vi fick ett hål i sidan på skrovet inte stort. Det hade gått hål in till balsamen. Och det måste åtgärdas. Det blev en bra diskussion och dom var en engelsk familj som hade hyrt båten dom berättade att dom hade seglat mycket runt England men det var första gången med katamaran. Familjen var mycket vänliga, tillmötesgående inga krusiduller utan dom betalade. Frun i familjen som körde var mycket ångestfull, hon hade skrivit brev på svenska och bad om ursäkt och förklarade att hon kändes sig väldigt dum. Vi fick även en flaska vitt vin. Det var flera fina gester. Det var rätt charterbåt som vi hade att göra med. Vi stannade ytterligare en natt för vi hade tänkt att gå ut på kvällen men det kände vi inte för. Kvällen därpå gick vi på en mysig restaurang.

Vi googlade och såg att Vathi hade affärer som inte låg långt i från Kioni South och vi kunde köpa det som Lars behövde ha för att fixa skadan. Vi låg för ankare i den stora lagunen, senare på kvällen åkte vi in igen, tog en promenad och avslutade med en drink som plåster på såret. Dagen efter gick vi till viken Filiatro på Ithakas östra sida. Vilken ljuvlig vik med klart och turkost vatten. Här tog vi dingen in till stranden för en promenad och åt glass.

VATHI.

FILIATRO BAY.

Vi ankrade också på Ithakas södra udde, viken Antri. Här låg vi och två båtar till. Vi såg att getter gick på stranden och vi åkte in med lite bröd till dom. Vilket härligt gäng! Getterna var inte rädda, dom till och med gick ut i vattnet för att möta oss. Sedan höll vi inte på att bli av med dom, dom ville ha mer bröd. Men så söta! Den här viken var också ljuvlig.

Vi hade hört att Argostoli på östra sidan på ön Kefolonia finns det en övergiven hamn som vi sa att där kan vi lägga oss för Lars behövde slipa och då behövde han inte vara orolig att damma ner grannarnas båtar. Vi var här i en vecka. Jag gick själv och promenerade runt och var inne i Argostoli för hamnen låg en stunds promenad i från Argostoli och har en gångbro, De bosset över sundet. Bl.a. passade jag på att tvätta. Vi var på restaurang, hade sundowners med en annan svensk båt som också låg här. Vi var också hos dom. Sista dagen tog vi dingen in och bunkrade upp. Argostoli har en vacker kyrka, Ekklisia Panagia som var mycket rikt utsmyckad och har en vacker arkitektur. Det sägs att den grundade 1204-talet av Sankt Franciskus av Assisi. Kyrkan revs 1860 för att byggas upp igen som en mer ståtlig byggnad passande till stadens behov. Efter jordbävningen 1953, byggdes den tredje delen av denna kyrkan 1957 med hjälp av den grekiska armen.

Vi gick sedan till Porto Skala beach på Kefalonias sydöstra sida. Här var det lite gungigt och vi var här för att sova några timmar det var för långt att gå till Agia Efimia. Nästa dag gick vill Agia Efimia och la oss vid stadskajen. Vi strosade runt och var på restaurang. Längs hamngatan växte de rosèpeppar, det luktade så gott. Här fick vi också se månförmörkelse.

Dagen efter gick vi en kort sträcka norr över och la oss i viken Kalo Limani. Viken utmärker sig med det jätte blåa huset. Här låg vi i två dygn bara slappade och tog en promenad.

Vi såg att vi hade några dagar kvar innan vi skulle hämta upp Magnus i Lefkas. Vi gick till viken Ormos Rementinoù som ligger nordost på ön Meganisi. Vi la till med aktern in med tampar. Dagen efter tog vi en promenad till viken Atherinos bay eller snarare till restaurangen som låg ovanför hamnen/viken. Vi åt lunch och hade en jätte fin vy över viken. Vi gick tillbaka och hälsade på hos en svensk båt som låg ankrade på andra sidan av viken och deras vänner som höll på att lägga till bredvid dom. Vi fick en härlig eftermiddag med öl och vin. Jätte mysiga människor, Mikael och Liselotte med båten Olivone och Magdalena och Daniel med båten Adagio, båten är nu såld, nu har dom i stället en motorbåt. Under tiden berättade dom att dom skulle försöka få hit deras vänner Leif och Susanne med båten Newlife och Lisa och Patrik med båten The Belle Catte dom hade vi träffats i Argostoli. Världen är liten…. Dagen efter tidigt tog vi en lång promenad till viken Little Vathi, här åt vi glass. När vi kom tillbaka så hade dom lyckats att få dom andra komma. The Belle Catte med Lisa och Patrik hade kommit, strax efteråt kom Newlife med Leif och Susanne. Vi döpte viken till svensk viken. Senare eftermiddagen blev vi inbjudna till Lisa och Patrik det blev en sen kväll och middagen blev kvällsmat. Världen är liten… Magdalena och Daniel bodde i båten i Stenungsundshamn och deras vänner Pertti och Helèn som också hade båten i hamnen är också våra vänner. Patrik och Lisa och Leif och Susanne bor i Göteborg. Alltså fyra båtar från Göteborg. Stenungsund ligger inte långt i från Göteborg. Någon dag efter blev det lediga platser på vår sida. Adagio och Olivone flyttade över till vår sida. Det blev 5 svenska båtar på en sida.😂😂 Vi hade jätte roligt, härlig vecka i viken det var sundowners hos varandra, tjejerna hade yoga på stranden med Liselotte som ledare, beach party, restaurang besök i byn. Vi alla gick till Lefkas hamn och la oss på charterbåtarnas plats där låg också Olivione som hade gått någon dag tidigare. Mellan måndag och fredag kunde man lägga sig här och kostade cirka 200 kr per natt. Vi hade avskedsmiddag och bar tur det blev en jätte rolig kväll. Vilka härliga människor!!

PROMENAD TILL ATHERINOS BAY.

PROMENAD TILL LILLA VATHI.

SUNDOWNERS.

BEACH PARTY.

RESTAURANG BESÖK I BYN.

AVSKEDSMIDDAG I PREVEZA.

&

FIRAR STEFANS 60-ÅRSDAG.

Vi fick en härlig segling med jätte fin solnedgång och full måne som visade oss vägen till Italien. Efter 28 timmar och 169 Nm den 13 juli 2025 la vi till i viken norr om Vieste hamn. Dagen efter flyttade vi oss för vinden som kom från nord. Vi hade bokat plats i hamnen den 16 juli. Vi gick till viken sydväst om Vieste, det var lä från vinden men inte från dyningarna. Det blev två rulliga nätter. Det var skönt att komma till hamnen. Här var vi i tre dygn. Vi passade på att tvätta, städa och handlade. Vi utforskade Vieste med dess smala gator och gamla hus som påminner om medeltiden. Vieste är en liten stad på Gargano – udden i norra Apulien. Vi fick reda att detta området är det ett speciell fiske sätt som heter Trabucco. Detta är en mycket traditionell metod som man använde mycket förr från en antik träkonstruktion som stäcker sig ut över havet. Se näst sista bilden. Efter dessa härliga dagar med bar och restaurangbesök även glass besök fortsatte vi norr över. Marinan var basic men killarna som jobbade och tog i mot oss var mycket trevliga. Faciliteterna var rena.

VIESTE.

Vi gjorde ett stopp efter 70 Nm för att sova några timmar i viken Punta Pennne. Vi kom fram till Pescara och låg i viken utanför hamnen en natt och gick sedan in till hamnen. Här låg vi i 7 dygn. Vi åkte ut med Tindra hela gänget, 9 vuxna, två hundar och oss. Här fick vi uppleva nitisk kustbevakning. Vi hade lagt oss för ankare i viken som vi låg första natten. Efter lunchen och badet skulle hundarna rastas. Stefan och Lars rodde in och under tiden kom kustbevakningen, sa att vi skulle flytta på oss och lämna platsen. Vi försökte berätta att vi måste vänta på att Lars och Stefan skulle komma tillbaka. Dom var envetna tillslut tog vi upp ankaret och jag gjorde en lov in mot stranden för att Lars och Stefan skulle uppmärksammas att dom måste skynda sig, ingen av dom hade telefonerna med sig. Tillslut kom dom, upp med vovvarna. Lars och Stefan kom ombord och vi gick tillbaka till hamnen. Dessa myndighets personer kunde ingen engelska utan dom gestikulerade och åkte efter. Det var anmärkningsvärt. I alla fall fick vi en fin dag först en tur med Tindra sedan bad och lunch. Jag fick mycket hjälp av hela gänget med ankaret, att lyfta supen ombord och mycket mera. Vi pratade med marinero när vi var tillbaka och frågade om varför vi blev bortkörda. Vi låg precis efter de regler som vi hittade på nätet och vi visade honom på plottret. Marinero bara skakade på huvudet och svarade att man visst kunde ligga på ankare där och vi låg inte för nära piren. Dagen innan Stefans födelsedag, senare eftermiddagen hämtade syrran Lisa oss. Vi fick en fin kväll. På Stefans födelsedag fixade vi en härlig, fin frukost med sång, bubbel och jordgubbar. Stefan fick öppna sina presenter. Dagen fylldes med bad, poolhäng, vatten volleyboll och en jätte god lunch. När kvällen kom grillade vi grillspett och till grillspetten blev det sallad. Under dagen kom också Stefans syster med familj dom bodde inne i Pescara. På kvällen kom Stefans och Lisas italienska vänner. Det blev en toppen dag och Stefan var jätte nöjd. Dagen efter åkte vi till en strand där vi slappade och åt lunch. Lördag den 26 juli hade nästan alla åkt hem. Det var Sara, Lisas dotter och hennes sambo Jonatan och Stefans syster med familj som var kvar. Vi träffades i Pescara och gick på restaurang. Marinan låg, 25 minuters promenad från Pescara centrum. Pescara är en typisk större och turistisk stad med en lång sandstrand.

DAGSUTFLYKT MED TINDRA.

STEFANS 60-ÅRS DAG.

DAGEN EFTER PÅ STRANDEN OCH LUNCH & SISTA KVÄLLEN I PESCARA.

ÖVRIGA BILDER FRÅN DERAS TRÄDGÅRD & LARS TOG EN EFTERMIDDAGS LUR I HÄNGMATTAN & VÅR SOVPLATS PÅ ALTANEN MED MYGGNÄT ÖVER OSS OCH EN STJÄRNKLAR HIMMEL.

TACK SÅ MYCKET FÖR DESSA MYSIGA, HÄRLIGA DAGAR. DET VAR JÄTTE ROLIGT ATT TRÄFFA ALLA. ❤️🥰

VI SEGLAR FRÅN GREKLAND TILL MONTENEGRO.

Vi hade blivit inbjudna till våran svågers, Stefans, 60-års kalas den 24 juli, 2025. Stefan och Lisa (C syster) bor utanför Pescara som ligger på östra sidan i Italien. Som vi hade tackat ja till. Vi hade olika alternativ att komma till dom från Korfu ex. färja och bil. Det sista förslaget var att vi fortsätter norröver och seglar först till Montenegro. Vi hade läst att det var enkelt att checka in i Montenegro. Montenegro är inte ett EU land och då måste man checka in i landet. Det skulle inte heller vara så dyrt att checka in. Vara i Montenegro i en månad och därefter segla mer eller mindre rakt över till Italien och Pescara. Montenegro stod på våran ”bucketlist” så det kunde vi bocka av. Dagen efter när Eva och Dick hade åkt hem gick vi till tvätteriet och tvättade allt, sedan tillbaka till Tindra. Innan vi var klara för att gå från marinan så dammsög vi och sedan gick vi till viken norr om Korfu, Ormos Kommero. Här var vi i tre dygn. Vi passade på att bunkra upp och förberedde Tindra och oss för en dygns segling till Montenegro.

GOUVIA.

Söndagen den 15 juni, 2025 drog vi upp ankaret och åkte till bensinstationen och tankade. Sedan gick vi till ön Othoni, norr om Korfu. Här stannade vi över natten för att fortsätta dagen efter till Montenegro. Vi åkte inte ens in till ön utan vi sa det tar vi när vi kommer tillbaka till Grekland i augusti. Vi fick välja mellan kolera och pest antingen blåser det som mestadels här omkring från NV, N, NO vind eller stiltje. Vi tog stiltje och motorerade så gott som hela vägen till Montenegro. Det sa slurp i tanken och kassan. 😅Det var fruktansvärt varmt tillslut stod jag inte ut. Vi stannade och jag fick hoppa i vattnet. Det var ljuvligt!! Vi fick till och med fram parasollet för att få skydd från solen.

PÅ VÄG TILL MONTENEGRO.

Efter 28,5 timmar och 149 Nm kom vi fram till Bar i Montenegro. När vi kom fram trodde vi att vi kunde gå till marinan och där i från gå och checka in som inte låg långt i från marinan. Det trodde vi… Vi fick först gå till bryggan där tullen, immigrationen och hamnkontoret låg. Vi fick checka in oss och dom sa att vi måste gå till turistinformationen för att betala turistskatt och sedan tillbaka för att visa kvittot. Vi var jätte trötta och det var jätte varmt tillslut hittade vi turistinformationen. Vi fick visa att vi hade varit hos tullen, immigrationen och hamnkontoret samt att vi fick visa våra pass. Dom stämplade högt och lågt och vi fick våra papper tillbaka. Men betalningen sa vi… Dom svarade att vi inte behövde betala för vi kom med egen båt. Det stod noll kronor på kvittot. Allt de här besväret för noll kronor, vi kunde inte mer än skratta. Det sysselsätter i alla fall några människor med att stämpla papper. 😃 Tillbaka till tullen och visade kvittot från turistinformationen. PUH!! Nu var vi klara och vi kunde gå tillbaka till marinan. Vi la oss och sov i några timmar sedan gick vi ut på stan. Det var stor folkfest. Dagen efter gick vi runt, besökte Sankt Jovan Vladimirs katedralen. Det är den största ortodoxa kyrkan i Montenegro, invigd 2016. Den är känd för sina gyllene kupoler och freskomålningar. Mycket vackert. Vi passade också på att komplettera matvaror och äta. Vi åt jätte goda köttfärsbiffar, Cevapi och pommes.

BAR.

Vi fortsatte norröver längs kusten till Uvala Trsteno. Vi såg kyrkor som låg på mycket smala klippavsatser. Mycket märkligt! Här låg vi i tre dygn. Det var inget speciellt med viken. Midsommarafton åkte vi till Budva med Tindra för det var för långt att åka med dingen. Vi la oss på ankaret sedan åkte vi in med dingen till Budva. Här promenerade vi runt och jagade efter färska jordgubbar till midsommarafton men vi fann inga. Det blev i stället fruktsallad med äpple, bananer och ananas. Vi åkte tillbaka till viken och firade midsommarafton. Budva var en typisk turisthåla. Efter dessa dagar fortsatte vi till Uvala Oblatna East. Det var uppbyggt med hotell och restauranger runt omkring. Dagen efter åkte vi till hamnen och fick lägga till med dingen. Vi tog en promenad och avslutade med glass. Det var skönt att röra på sig och ta det lugnt.

MIDSOMMARAFTON.

UVALA OBLATNA EAST.

Vi fortsatte norröver in i Kotorbukten och innan Kotorbukten hade vi ett stopp utanför Blue Cave och tog dingen in till grottorna. Det gick lite vågor så det blev en spännande tripp. När vi åkte in i Kotorbukten kändes det som när vi var i Norge att färdas på en fjord med de höga bergen som omringar hela bukten. Vi ankrade utanför Zelenika. Här passade vi på att åka in och handla. Vi hade sett att det var en affär inte långt i från där vi låg. Men var gör vi av med dingen… Vi kunde lägga oss på tullens brygga men när dom stänger kommer vi inte in. Vi la oss bredvid ”väggen” till gatan och här i från fanns det några stenar som vi hade hjälp när vi skulle kliva av. När vi kom tillbaka hade det blivit större vågor och vattnet hade gått upp lite grann. Inger, dingen låg och skavde mot ”väggen”. Det blev också köpt två små putti från korvar (fendrar) till Inger (dingen). Jätte söta. Senare eftermiddagen/kvällen tog vi dingen in till samma plats och sedan bussen till Herceg Novi. Det var en jätte mysig by. Vi besökte fästningen Forte Mare. Fästningen byggde år 1382 av den Bosniske kungen Tvrtko efter det byggdes den om flera gånger bl.a. av turkar, venetianarna. Belägen på en klippa strax ovanför Adriatiska havet. Här hade dom full kontroll över dom som kom in i Kotorbukten. Vi tittade på en film som har undertext på engelska om historien och de olika slagen som hade varit i Montenegro. Det var intressant att se och höra. En jätte fin plats. Vi stannade och åt på restaurang som låg på torget bredvid ett litet kapell. Jätte charmigt!! Vi åt jätte goda lammkotletter med pommes. Det var också billigt. Senare på kvällen tog vi bussen tillbaka till Tindra. En jätte fin kväll! Tidigt nästa morgon tog vi dingen rakt över till Ubåtstunneln från andra världskriget som användes också under forna jugoslaviska kriget. En fascinerande och unik plats som är uthuggen från berget som smälter in med omgivningen. När man kom i tunneln var det alldeles tyst och man kunde fantisera hur dom gömde sig här inne mot fiender. Vi åkte tillbaka till Tindra, drog upp ankaret och gick till Sveti Marko.

BLUE CAVE & HERCEG NOVI.

UBÅTSTUNNELN.

Vi fann en bra ankringsplats, syd om ön Sveti Marko. Det var inte jätte optimalt för vi låg med aktern, rodret nära land. Vi brukar ha extra marginal när vi ligger så nära. Vädret var stabilt förutom när vinden ökade på eftermiddagarna men efter några timmar var det lugnt igen. Ankaret satt ordentligt så vi kände ingen oro. Här var vi i några dagar. Det var vackert runt omkring med de höga bergen. Vi gjorde utflykter med dingen. Hittade en bra brygga att förtöja Inger, dingen nära flygplatsen och en kort promenad till affären för att handla. Nu var det jätte varmt och det blev många bad. Varje morgon kom getterna längs den smala strandremsan för att dricka vatten och väckte oss med deras bräkande. Det gjorde inget för dom var så söta.

SVETI MARKO.

Vi fortsatte längre in i Kotorbukten till Kotor. Omgivningen var så vackert med de höga bergen och husen som slingrades ner. Överallt såg vi kyrkor och det var inte långt emellan. Vi hade bokat plats två nätter i marinan i Kotor. Det vi betalade var bara platsen, det fanns inga faciliteter. Det kändes tryggt och säkert att lämna Tindra när vi skulle vara på utflykt hela dagen och nära till samlingsplatsen. När vi hade förtöjt gick vi runt och tittade i den gamla stan. Det är en mycket charmig, mysig medeltida stad som kännetecknas av torg och slingrade gator, många romanska kyrkor och Kotorkatedralen. Staden grundades under romartiden då var den känd som Acruvium. Kotor har en lång historia ex. mellan 1420 och 1797 tillhörde Kotor och den omgivande regionen republiken Venedig. Kotor är omgiven av en välbevarad mur och finns med på UNESCO:s världsarvslista. Det finns mycket att läsa om de olika perioderna på nätet.

KOTOR.

Dagen efter hade vi bokat en utflykt som startade mycket tidigt, kl. 07:00. Vi åkte med en liten buss. Gruppen var inte stor och alla var jätte trevliga. Första stoppet slingrades upp för berget och vi stannade för ett fotostopp, utsikt över inloppet till Kotorbukten och saltbassängerna. Otroligt vackert!

Sedan gick färden till en restaurang där vi fick frukost. Det var ett mysigt ställe. Nästa stopp var Durdevica Tara bron. Bron öppnades 1940 och efter partisanupproret 1942 sprängdes den sydvästligaste valvet av jugoslaviska partisanstyrkan. Bron byggdes om 1946. Filmen Force 10 från Navarone användes bron för inspelning. Det var också en vacker plats.

VÅR BUSS & CHAUFFÖR & DURDEVICA TARA BRON.

Bussturen tog oss sedan till en av de många nationalparker som finns i Montenegro, Durmitor black lake. Området förklarades som nationalpark 1952 och är med på UNESCO:s världsarvslista 1980. Vi följde med guiden till sjön, black lake. Här fick vi en timma fri tid man kunde ro, promenera eller bara vara. Vi promenerade genom barrskogen och satte oss i andra änden av sjön. Det var så rofylld och alldeles tyst. Det var så vackert med de majestätiska bergen runt om oss. Black lake har 48 bergstoppar som är över 2 000 m höga och 18 sjöar som lokalbefolkningen kallar bergsögon. Här såg vi vildhundens valpar som lekte och var jätte söta. Vildhunden får mat och vatten från restaurangen som ligger bredvid. Alltså jag hade kunnat ta med mig en hem.

DURMITOR BLACK LAKE.

Sista stoppet på bussturen var till Ostrog kloster men först stannade vi och åt lunch i byn. Vägen var jätte slingrig upp till klostret, i en kurva fick chauffören backa för att komma runt. Chauffören var mycket skicklig. Klostret ligger inbäddad i berget från 1600-talet. Det är serbisk-ortodox helgedom. Ostrog-klostret är Montenegros populäraste pilgrimsfärdsplats. Platsen är en mötesplats för troende från hela världen så som ortodox, katolsk, och muslimsk. Vi kom hem omkring kl. 22:00 jätte trötta men jätte nöjda. Vår guide var jätte kunnig om hans lands historia och platser även trevlig och pratade mycket bra engelska.

OSTROG KLOSTER.

Dagen efter lämnade vi marinan och ankrade i viken. Vi åkte in med dingen. Jag fick klippt mig. Det var det billigaste klippning jag har betalat, 200 kronor och vi handlade också. Vi låg ytterligare en dag. Vi gick upp tidigt nästa dag för vi ville gå upp till fortet. Vi kom nästan hela vägen upp men värmen kom tidigare än vad vi hade tänkt oss och vi vände neråt igen. När vi kom tillbaka tog vi upp ankaret och gick till Lipzi.

Vi låg i viken Morinjski Zaliv utanför Lipzi i en vecka. Vi kom i kapp med städ och tvätt. Vi tog dingen till en brygga och tog promenader. En dag, tidigt på morgonen tog vi en tur med dingen till ön där kyrkan Lady of the Rock ligger. Vi kunde inte förtöja Inger, dingen utan vi fick turas om att vara kvar i dingen. Det är en skyddad egendom av UNESCO. Det är en liten konstgjord ö skapad på en klippvall där hundratals gamla skepp lastade med stenar sänktes. Kyrkan som ligger på ön var vacker. Ön bredvid Sveti Dorde (Sankt Göran) kunde vi inte gå i land. På ön finns det ett Benedikterkloster från 1100-talet och en forntida kyrkogård för den lokala adeln. Vilket gett smeknamnet ”De dödas ö”. Vi åkte också till Perast. Här strosade vi runt och åt glass. Perast var en typisk turist by. Handlade lite grann. Sedan var det lite spännande hemresa mot vågor och vind. Vi körde lite på diagonalen och kunde undvika det värsta. Det blev en fin dag. Byn som låg närmast ankringen var en mycket liten charmig by, en affär, en fruktaffär och två restauranger. Vi var ute och åt på den ena restaurangen, det var gott och billigt. Efter dessa härliga dagar åkte vi till ankringsplatsen som vi startade i Zelenika. Innan vi kom fram gjorde vi två stopp. Första stoppat ankrade vi utanför hamnen, Porto Montenegro i Tivat. Här tog vi en promenad runt det var inget speciellt. Typisk lyxig stor marina med lyxbåtar, märkesaffärer, restauranger och barer utanför området var det lite grönområde och typisk större samhälle. Det finns ett marin museum. Det hann vi inte med. De två ubåtar utanför museet fick vi se. Nästa stopp passade vi på och tanka. Tidigt nästa morgon checkade vi ut i Zelenika och började våran segling över till Italien, Pescara. Vi var jätte nöjda med Montenegro. Vänliga människor ex. tullen önskade oss en trevlig segling. När vi tankade i Bar tog dom Lars i hand och presenterade sig och den här sista gången vi tankade blev vi bjudna på kaffe. Det var inte så dyrt att gå på restaurang, det dyraste var i Kotor och det är inte konstigt där är typisk plats för turister. Maten som vi handlande var något billigare än Italien och Grekland. Landskapet runt omkring var otroligt vackert. Vi kan varmt rekommendera Montenegro.

VIKEN MORINJISKI ZALIV.

LADY OF THE ROCKS.

PERAST.

PÅ VÄGEN TIL TIVAT & TIVAT.

HEJDÅ MONTENEGRO!! DET ÄR DEN SISTA UDDEN PÅ KROATISKA SIDAN, FÄSTNINGEN OSTRO SEDAN ÄR DET BARA HAV TILL ITALIEN.

2025-05-28

&

VI FÅR BESÖK AV EVA & DICK.

Efter vi hade promenerat i den gamla staden i Gallipolli och tagit en kopp kaffe sa vi hejdå till Lisa (syrran) och Stefan sedan åkte vi tillbaka till Tindra. Vi lagade mat och sjöstuvade. Vi var klara omkring klockan 12:30 och tog upp ankaret för att segla över till Grekland. Det skulle ta ca ett dygn att segla. Vi fick en bra segling. På Lars pass senare på natten, tidigt på morgonen fick han det lite svettigt, det var tung trafik som korsade som dom ville. Vi hade först tänkt oss att gå till en av öarna norr om Korfu. När vi kom fram var det fel vind för att ankra och vi fick tänka om. Vi fortsatte och fann tillslut en vik på Korfus östra sida, Kalamibay. Vi fick göra några försök att ankra men tillslut satt ankaret bra. Vi kom fram den 29 maj 2025, klockan 12:00. Det blev 110 Nm. Vi var jätte trötta, tog det lugnt och plockade i ordning. Det blev en tidig kväll. Dagen efter åkte vi in med dingen och tog en promenad. Vi avslutade med glass på stranden. Byn var typiskt turistisk.

Snart skulle vi få besök av Eva och Dick. Dom skulle stanna i 8 dagar. Det såg vi fram emot. Vi hade bokat hamnplats, två nätter i marinan Mandraki på Korfu. Först stannade vi i viken Ormos Kommeno som låg utanför Gouvià. Viken är stor och det var lätt att hitta en plats och ankaret fastnade direkt. Här fann vi en bra förtöjning för dingen, jätte goda Gyros och nära och bra affär. Vi bunkrade upp inför besöket av Eva och Dick. Nästa dag gick vi till Gouvà och tankade sedan till marinan Mandraki som ligger innanför det gamla fortet i Korfu stad. Fortet är en fantastisk venetiansk fästning från 1400-talet som ligger på en klippig udde i stadens östra del. Här inne på området kan man bl.a. se St. Georges kyrka, ett bibliotek, ett museum, och en fängelsehåla. Fästningen användes också bl.a. i andra världskriget av nazisterna för att fängsla judarna på Korfu innan dom deporterades från Korfu. Det är en fruktansvärd grym historia om judarna som skulle infinna sig morgonen efter den 8 juni, 1944 vid den gamla fortet. Där tvingades nazisterna judarna att lämna i från sig sina smycken och nycklar till deras hus, egendom. Därefter fängslade dom och fördes till fängelset inne i fästningen under hårda förhållanden som varade i dagar. Tills de slutligen transporterade till Lefkas och senare till sist Haidari som ligger utanför Aten. Efter Haidari deporterades 1 800 korfuska judar till Birkenau via järnvägen. Såg man bort från den här grymma historien så var det en vacker plats med en fantastisk utsikt när man står på toppen och här i från kunde man se Korfu stad med omnejd. Korfu stad i den gamla stadsdelen var det mycket charmigt med affärer, barer, restauranger. Vi tvättade och städade, senare på kvällen den 4 juni kom Eva och Dick. Vi skålade med champagne, det sedvanliga när vänner och familjen kommer på besök.

Nästa dag gick vi upp tidigt för att gå till Làkka som ligger på nordsidan på ön Paxos. Vi hade läst att det var en populär vik och om man ska få en plats får man komma omkring lunch och det är också 25 Nm. Det var ingen vind så vi motorerade till viken. Det var en stillsam och solig seglats. Det första vi gjorde när vi kom fram till viken var att hoppa i det turkosa blåa vattnet. Jätte skönt. Sedan var det lunch. Vi slappade resten av eftermiddagen. När kvällen kom åkte vi in och gick på restaurang och avslutade med en promenad. När vi promenerade i den lilla byn fann vi mer restauranger. Det var en mysig by. Det blev en jätte fin dag!

Nästa dag efter frukosten tog vi det lugnt och badade. Vi drog upp ankaret vid lunch och gick söderut på Paxos östra sida till nästa vik, Mongonissi beach. Här badade vi och vi fick i våran sup som Dick prövade. Det gick jätte bra för Dick. Sedan var det lunch och eftermiddagen tog vi det lugnt. Senare på kvällen åkte vi in med dingen tog en promenad och sedan blev det restaurang. Den här gången blev det typisk grekisk mat. Jätte gott!

Nästa dag fortsatte vi till ön Anti Paxos, viken Karavi North. En ljuvlig vik. Här stannade vi i två nätter. Vi slappade, Dick försökte få upp en fisk men det blev inget. Nästa dag tog vi dingen in och tog oss en lång promenad. När vi kom tillbaka var vi så svettiga det blev bad, många bad.

Efter dessa dagar vände vi norrut. Vi gick tillbaka till viken Làkka, ön Paxos. Vi hade en sådan tur och fick se delfiner. Det var jätte roligt för Eva och Dick att se hur dom lekte i svallvågorna från Tindra. Det blev extra plus. När vi kom fram slappade vi och åkte in med dingen på kvällen, handlade sedan avslutade vi med glass och en drink på en av barerna vid kajen.

Nu var det dags att ta oss tillbaka till Korfu och hamnen Mandraki. Dagarna hade gått alldeles för fort. När vi kom fram tog Eva och Dick en promenad in till Korfu stad. Jag och Lars tog oss en liten eftermiddags lur. När dom kom tillbaka gjorde vi oss i ordning för restaurang i Korfu stad. Sista kvällen. Det kändes jätte tråkigt. Dessa dagar hade vi tur med vädret, sol och blå himmel. Nästa morgon tog jag, Lars och Dick en promenad i fortet och gnatade upp till toppen. Eva var kvar och packade. Vilken fantastisk utsikt över Korfu stad med omnejd. Vi gick ner igen och satte oss vid ett cafè och åt glass. Sedan gick vi tillbaka till Tindra, hämtade badkläderna och la oss en stund på stranden som finns alldeles nära hamnen bara några steg, så klart vi också badade. Sedan fixade vi mat. Efter maten var det dags för dom att åka hem. Nu var klockan kl. 17:30 och det var jätte varmt.

HEJDÅ!! TACK SÅ MYCKET FÖR DESSA DAGAR. DET HAR VARIT JÄTTE MYSIGT, ROLIGA, HÄRLIGA DAGAR!! 🥲

ITALIEN 2024-08-29 – 2025-05-28

Vi lämnade Licata den 18 maj, kl. 7:30 och seglade till Syrakusa. Det blev 93 Nm. Vi kom fram mitt i natten och droppade i ankaret i viken innanför ön Ortigia. Det blev natta smörgås och sängen. Nästa morgon studerade vi vädret och vi skulle få skapliga vindar i styrka och vindriktning. Vi bestämde att vi seglar till Crotone samtidigt bokade vi hamnen i två nätter. Vi fick en fin segling fram till natten och hela natten hade vi nästan ingen vind. På morgon kom vinden tillbaka och vi kunde motorsegla fram till Crotone. Det blev 160 Nm. Marineros som tog i mot oss var mycket trevliga. Vi tog en dusch det var mycket rent och snyggt i faciliteterna sedan lagade vi middag. Vi gick och lade oss tidigt. Vi var jätte trötta. Nästa dag utforskade vi Crotone och åt lunch ute. Det var skönt med fast mark under fötterna fast det gungade lite grann. Crotone ligger i Kalabrien. Crotone grundades av grekiska kolonister under andra hälften av 700-talet f.Kr. Vi besökte slottet Karl V en medeltida fästning. Den byggdes år 840 för att försvara staden mot saracenska räder och modifierade 1541 av Karl V. Vi försökte boka hamnplats i Leuca som ligger på klacken, först fick vi svar att det var för tidigt att boka 6 dagar innan vi skulle komma. Nu gjorde vi ett nytt försök och vi fick ett vändande svar att hamnen var full bokad. Vi skulle träffa Lisa, (syrran) och Stefan, dom skulle bo hos oss. Vi försökte med de hamnar som var i närheten det var inte lätt. Vi beslutade att vi skulle segla till viken, Gallipoli, här kunde vi få lä mot W – NO och andra sidan bukten mot SW – O. Lisa och Stefan var så gulliga att dom bokade B&B strax utanför Gallipoli så att vi kunde träffas. Det är jobbigt för hundarna att åka in med dingen, upp och ner i dingen, när dom ska rastas. Lisa och Stefan hade blivit med två hundar i december 2024 och den lille Milo är en liten gangster. Luna och Milo är så söta. När dom ska hälsa på hos oss är det bästa att vara i en hamn så slipper dom att bli stressade och man vill att alla ska trivas och må bra.

CROTONE.

Vi seglade till Gallipoli som ligger på västra sidan på klacken, det blev också en lång dag. Vi kom fram nästan vid midnatt och det blev 70 Nm. Vi droppade i ankaret på södra sidan i viken. Det blev natta smörgås och sedan sängen. Vi uppdaterade också vädret och såg att vinden skulle vända, det skulle även öka nästa morgon. Det var bara att ställa klockan 02:30 och flytta båten till norra sidan. Det var flera båtar som flyttade på sig. Det blev inte många timmar sömn och hela dagen tog vi det lugnt. Här låg vi bra och det var nära att ta dingen in till Gallipoli. Vi hade ytterligare en slappedag och plockade i ordning och städade. Den 26 maj på dagen tvättade och handlade vi, senare på eftermiddagen träffade vi Lisa och Stefan. Vi promenerade runt den lilla mysiga gamla staden med härliga, smala gränder. Det var som en labyrint bland de gamla husen. Gallipoli är ett biskopsdöme sedan 500-talet. Den är uppdelad i två delar, det historiska centrumet som ligger på en kalkstensö och den nya staden som är förbunden med en stenbro från 1600-talet och slottet Gallipoli på vänstra sidan när man kommer från den nya delen.

VI FICK EN HÄRLIG SEGLING TILL GALLIPOLI OCH TRÄFF MED LISA, STEFAN MED DERAS 2 HUNDAR, LUNA OCH MILO.

Nästa morgon hämtade Lisa och Stefan oss och vi åkte till Santa Maria di Leuca. Vi åkte längs kusten och hade ett stopp vid en av de stränder som finns längs vägen. Det blev en stund på stranden, sol och bad. Leuca är en typisk turist stad. Leuca betyder vit och härstammar från grekiskan. Santa Mari di Leuca är belägen längs bort i Salento, där landet sluta och havet tar vid. Här promenerade vi till hamnen och satte oss i en bar som hade utsikt över hamnen och fyren di Capo Maria di Leuca. Vi hann inte med att gå till platsen med fyren och kyrkan. Vi avslutade med att äta våran medhavda lunch och sedan var det att köra tillbaka till Gallipoli. Vilken härlig dag.

NÄR VI KOM TILLBAKA TILL GALLIPOLI STROSADE VI RUNT OCH AVSLUTADE MED RESTAURANG.

NÄSTA DAG TRÄFFADE VI OCH SA HEJDÅ. TACK LISA OCH STEFAN DET VAR SÅ MYSIGT ATT VI FICK TILL ETT PAR DAGAR. ❤️🥰

ITALIEN 2024-08-29 – ???

Efter vi hade vinkat av Anne-Beate och Börje och vilat oss, tog vi bussen in till Valetta och gick till katedralen St. Johns ”samkatedral”. Katedralen är en symbol för maltesisk barock, den är full av motiv som är av guld och marmor och många konstverk. Helt enastående och vacker. Den är tillägnad till Johannes Döparen. Byggd mellan 1573 och 1578 av Johannesorden (samkatedral). Katedralen består av ett mittskepp och åtta sidokapell som symboliserar de olika språk som talas av orden. Det spännande och fina är marmorgolvet som är gravar för de 400 kroppar, riddare som miste sina liv under belägringen 1565 och deras hjältedåd finns inristade på golvet. Katedralens exteriör skadades lätt under andra världskriget men undkom från total förstörelse och katedralens innehåll hade flyttats så inga konstverk gick förlorade. Under 1980-talet och till 2017 har katedralen restaurerat exteriört i olika perioder.

ST JOHNS CO- KATEDRAL.

Efter dessa timmar i kyrkan tog vi bussen till Lidl och handlade. Sedan hem och städade för att kunna gå nästa morgon. När Lars skulle checka ut oss och betala, behövde vi inte betala någon hamnavgift för dessa fyra dygn. Jag ska berätta historien kort. Första dagen när jag och Anne-Beate skulle duscha hade vi knappast något vatten eller varmvatten. När vi gick tillbaka till Tindra mötte vi en av killarna som jobbade på marinan och jag klagade kanske lite överdrivet. Nästa dag gick Börje och Lars till receptionen och pratade med kvinnan som är bossen, hon sa att hon hade hört att jag var mycket upprörd och att vi inte ska betala någon hamnavgift. Det trodde vi inte riktigt på men det visade sig när Lars skulle betala att det var sant. Det var mycket generöst. Hamnarna här på Malta är dyra omkring 800 kr/dygn och uppåt. Vi seglade till två vikar på Maltas sydöstra sida och västra sida. Det var jätte fint. Sedan kom det ett jätte bra väderfönster som skulle ta oss tillbaka till Licata fast vi ville gärna stanna några dagar till, men vi ville inte missa detta tillfälle. Vi kunde segla nästan hela vägen. Varför seglade vi tillbaka till Licata? Jo, här i Licata kan man få en gratis månad om man är medlem i SXK. Det hade vi inte utnyttjat och vi hade några saker som vi ville ha gjort innan vi seglade vidare. Under dessa nästan tre veckor bytte vi rutorna i kapellet, städade de sista lådorna, tvättade en massa och mycket mera. Vi hade också roligt med de som var kvar i marinan det var barbecue med kubb och Blue sky bar. Jag hann också med några yoga pass. Det var också en sommarfest i Licata, hela stan var i feststämning. Vi såg en hästparad och det var en åsna som var med. Dom var jätte fina utsmyckade med fantastiska och färggranna plymer. Vi lämnade Licata och siktade på att vi skulle ta oss snabbt till klacken på Italien för att hinna träffa syrran Lisa och Stefan för dom hade fått några dagar ledigt och skulle söderut från Pescara.

HEJDÅ VALETTA. MALTA, VALETTA ÄR FANTASTISK MYCKET ATT SE.

VIKARNA.

ÖVERSEGLINGEN TILLBAKA TILL LICATA OCH VÅR FRIPASSAGERARE.

BARBECUE OCH VI SA HEJDÅ TILL FILIPO OCH DE ANDRA PÅ BLUE SKY BAR.

JOBB.

SOMMARFEST I LICATA.