SISTA LÅNGA ÖVERFARTEN.

TILL PORTUGALS FASTLAND.

23-07-19 – 23-07-25

Vi skriver att det är kanske våran sista långa överfart. Det vi kanske kommer att segla är 2-4 dygn längre ska vi inte behövas. Vi kastade loss från Ponta Delgada, 23-07-19, kl: 12:00.

Dag 1. Vi startade och började med att tanka 122 l diesel, passade på att fylla upp så länge det är billigt med diesel, 14 kronor/l. Vi hade hört hur dyrt det hade blivit i Europa. Efter när vi hade lämnat hamnen och kommit till änden av São Miguel så såg vi att det bubblade i vattnet längre fram, det dröjde inte länge förrän vi såg och möttes av en jätte stor flock av delfiner, säkerligen 30-40 tal som hoppade och dök det var otroligt. Vi hade aldrig sett så många delfiner samtidigt. Dag och kväll förflöt stilla, vi gick för motor det fanns ingen vind. Vi fikade och åt de mumsiga konditori kakorna, middagen bestod av tonfisk röra och kvällsmaten blev det pannkakor. Vi fick en jätte fin kväll och natt med mareld som små glittrande stjärnor och månen var som en extra lanterna så vackert. Vi fick också en vacker solnedgång. Vi kom snabbt in i rutinerna. Vi beslöt att vi inte behövde något sjösjuke plåster förrän det skulle börja blåsa. Efter 20 timmar hade vi motorerat 106 Nm.

Dag 2. Det var repris som dag 1. Vi såg 2 valar en bit i från oss och på kvällen fick vi besök av delfiner. Vinden började öka senare på kvällen ca 5 – 7 m/s. Middagen bestod av spagetti och köttfärssås och kvällsmat smörgås och kokt ägg. Det blev 129 Nm.

Dag 3. Vinden och vågorna ökade ännu mer, vi fick reva och ta ned seglet på mesan. Det var jobbig natt. Middagen bestod av korv stroganoff och kvällsmaten blev det risifrutti. De här dygnet blev det 131 Nm. Omkring klockan 17.00 hade vi seglat halva vägen.

Dag 4. Vi fortsatte att segla bara med genua det var mycket byig vind. Vinden hade också vridit sig till nackdel för oss. Vi fick starta motorn. Natten var så mörk och månen lyste som liten skärva. Vi hade köpt hårda karameller som man skulle suga på och som skulle hålla länge. Det sista som fanns kvar av karamellen bet jag, Cathrine med att en bit fyllningen gick sönder. Typiskt!! Vi har alltid med oss cavit och det är som ett förband, man tar lite som man behöver och trycker på där det är trasigt. Det skyddar mot att bakterier inte kan komma in där det är trasigt, det håller inte så länge max några dagar men i allafall tills man får tag i tandläkare. Tips!! man gå in på vilket apotek som helst hemma i Sverige och få tag i det. Perfekt att ha det i skeppsapoteket. Middagen blev pannbiff och potatis den sista konserverade potatisen på glasburk som vi köpte på Las Palmas som var helt okey. Kvällsmaten blev det risifrutti.

Dag 5. Vi började närma oss målet. De här dygnet blev det 127 Nm och hade kvar ca 163 Nm. Vi saktade ner för vi ville segla de sista 60 sjömilen när det är ljust och att vi skulle befinna oss i området där späckhuggare kunde finnas. Det var ett oroligt dygn dels att det var rock `n roll och att vi började bli lite nervösa för att segla i detta område. Det blev inte mycket sömn eller mat. Allt skramlade. Tankarna ville inte försvinna.

Dag 6. Atlantiska cirkeln är sluten när vi korsade vårat sydliga spår som vi gjorde för 2 års sedan. Nu hade vi nästan seglat 14000 Nm sedan vi lämnade Sverige, juni 2021. De sista timmarna var jätte jobbiga och adrenalinet pumpade. Vi satt på hel spänn och spejade och spejade. Vi gick snabbt till grundare vatten cirka 15 m djup och till närmaste ankrings vik som blev Seisimbra. Det blev 6 dagar, 6 timmar och 812 Nm. Vi var överlyckliga när vi hade ankrat och firade med gin och tonic. Vi hade inte sett en enda späckhuggare. Vi hade ett problem kvar, var någonstans ska vi få tag i tandläkare. Vi låg inte så bra för dyningarna ville gärna komma in. Vi beslöt att vi skulle fortsätta nästa morgon till Sines där vi kunde ligga för ankare mer skyddat och vi kände till staden. Vi hade varit där för 2 års sedan. Vi tyckte också om staden. Vi var helt slut och vi somnade väldigt snabbt.