FRÅN VÄST TILL ÖST

KARIBIEN TILL AZORERNA

23-05-01 – 23-05-28

VECKA 1.

1 maj kl. 10: 30 drog vi upp ankaret i Marigot bay, ST Martin. Efter frukosten badade, simmade jag runt Tindra Å!! vad jag njöt!!! Det var ljuvligt. Tillslut så gick jag upp och tog hand om disken från frukosten. Vi kontrollerade att allt var surrad, sjöstuvad det var många tankar som snurrade och det var många fjärilar i magen. Vi checkade av allt igen på listan. Vi visste att den här seglingen kunde ta tid, vi kunde få mycket vind. Den andra överfarten till Karibien kunde man följa vädret mer exakt. Via Micke Westin hade vi kontakt med en man som skickade rutt med koordinater till våran satellittelefon, Iridium som supportade oss med planeringen av våran segling. De tar några dagar innan man får rutiner, ät och sov klockan. Vi hade bestämt att vi ska försöka sova 5 – 6 timmar i ett sträck. Vi började att jag tog första vaktpasset kl. 20.00 till kl. 02.00. Lars tog kl. 02.00 till kl. 08.00. Vad gör man på sina pass? Jag lyssnar mycket på böcker och poddar. Lars har något spel, fiskar. Nu skulle vi segla 2172 nm det kändes så otroligt långt. Vi hade Andante inte långt i från oss inom VHF avstånd och det kändes tryggt att vi var två. Vi skulle ha följe till Azorerna. Många nätter sken månen så vackert, en riktig fin mångata. Vi fick även se mareld på kvällarna som små stjärnor som glittrade i Tindras bogsvall. Magiskt! Dag 2 väntade vi på Andante och under tiden passade vi på att bada. Det var lite kusligt att hoppa i 6000 meter djup och det var så blått, men det var så skönt. Check!! Dag 4 -5 fick vi mindre vind och tillslut blev det stiltje, låg och guppade i den oändliga stora, stora pölen, så otroligt blått och bara lite krusning. Lars försökte fiska men fick bara sargassotång. Vi passade på att duscha, fixade andra saker. Dag 6 och 7 ökade vinden lite grann och vi började segla igen. Vinden var jätte konstig och vi hörde åskan runt omkring oss. När vi seglar längre överfarter försöker vi alltid ha rutin varje morgon, när jag går upp fixar vi frukost, pratar hur de sista timmarna har varit, skriver ner hur långt vi har gått under dygnet, laddar ner vädret och Lars kollar att allt är okey på däck. Sedan går Lars och sover en stund. Rutinen använde vi också på den här överfarten och nu hade vi Andante som vi också stämde av varje morgon. Det var fortfarande jätte varmt.

VECKA 2.

Dagarna flyter på och dagarna går in i varandra. Det märktes att vi går mot kallare breddgrader, dagarna var fortfarande varma men kvällarna kyliga, vi fick ta på oss tröja. Jag fick fram nattlinnet som jag inte haft på många månader. På dagarna var det lite fix, mat och disk. Lars fick äntligen napp och det var en jätte stor tonfisk, jag sa att den kan vi inte ta hand om och det var också precis vi skulle ha våra kvälls/natt passen. Tonfisken blev glad för hen fick komma tillbaka till vattnet med ingen krok och skador. Vädret var mycket blandade, det var från ingen vind till 10 m/s och det kom också lite regn. Slutet av veckan, dag 13 och 14. När vi låg och guppade i ett stiltjebälte fick Lars åter igen napp och storleken på tonfisken var mer hanterbart. Lars rensade och skivade tonfisken, vi fick 5 påsar/middagar med tonfisk. Vi försökte 2 gånger att ge Andante en påse med tonfisk, första gången gick vi upp så nära Andante och Lars försökte med hjälp av båtshaken ge Andante påsen med tonfisken men tyvärr hamnade påsen i vattnet. Andra gången gick vi också upp nära men den här gången kastade Lars över påsen med tonfisk som Claes fångade. Dag 13 på kvällen så kallade Anna på VHF att dom inte hade någon drivning, motorn snurrade men inte propellern. Vi vände och gick tillbaka vi hade inte hunnit så långt. Vi beslöt att vi skulle guppa tills det blev morgon och ljust. Dagen efter gick Claes ner i plurret och kontrollerade propellern men det var inget som hade fastnat det måste vara backslaget (väl framme visade det sig att det var drivskivan mellan motorn och backslaget som hade gått sönder) Vi beslöt att när det är ingen vind och lättare vind så bogsera vi Andante. Vi vågade inte köra mer än 3 knop för att spara diesel så mycket vi kunde för vi visste inte hur lång tid vi hade för att komma till Azorerna allt berodde om vi fick vind och om vi behövde köra i från något oväder. Vi bogserade Andante hela dagen som var nummer 14. Vi fick tvättat en mörk maskin och vi lagade mer risifrutti det är perfekt som kvällsmat. Dessa dagar såg vi mycket portugisisk örlogsman så vackra med allt i från nästan ingen färg till riktig stark purpur färgade men så farliga. Vi fick även sällskap av delfiner, fåglar så som tropical birds, tärnor, sulor och cagarros (liror). Vi fick också se tonfisken som hoppade överallt.

VECKA 3.

Dag 15 kunde vi släppa bogseringslinan och kunde segla det var en härlig dag. Tindra seglade i 6-7 knop. Äntligen gjorde vi mer än 70 – 100 nm de här dygnet seglade vi 143 nm. Jippi!! Det märks att havet också har blivit kallare när vi tappar upp vattnet från kranen så är det kallare för våra vattentankar ligger under vattennivån. Nu är godiset slut, Lars fixade marsipanbollar med smak av rom, jätte gott, även snacks förrådet hade börjat sina. Vi fick glada tillrop på Iridium, sms från Börje och Anne-Beate samt Carina och Peter det var jätte kul. Tack kära vänner!! Vi fick besök av delfiner och såg även val på längre håll. Nu är det mycket segt och man vill bara vara framme. Dag 19 hade vi seglat halvvägs det firade vi med cider. Nu hade vi ändrat våra kvälls/natt pass. Vi började istället kl. 19.00. Slutet av veckan började vi åter igen att bogsera Andante.

VECKA 4.

Vi fortsatte att bogsera Andante det är jobbigt med motorljudet jag, Cathrine kan inte riktigt sova med ljudet från motorn. Nu var nästan våran bränsle slut, vi hade lite grann kvar till att gå in i hamnen. Vi langade över tomma dunkar till Andante och från Andante fick vi deras dunkar med bränsle. Vi gjorde så för platsbrist. Det gick jätte bra. Fick även en chokladkaka, mums! Vi passade på att tvätta, duscha och Lars bakade bröd till frukost. Vi bogserade fram till dag 23, eftermiddag. Nu äntligen kunde vi släppa bogserings tampen och hade kurs till Horta. Vi fick en jobbig händelse dag 24 det var en båt som vi tror var amerikansk som låg i kollisionskurs med Andante. Claes ropade upp flertals gånger men ingen svarade. Vi hörde och såg att dom närmade varandra tillslut så svarade en man med trött röst och tillslut lade han om kursen som Claes bad honom göra flertals gånger. PUH!! nu kunde vi andas ut. Dagen efter ändrade vinden sin riktning vi fick börja kryssa det var inte roligt nu blev det längre tid och avstånd till Horta. Vi fick sällskap av delfiner på kvällen och morgonen. De sista dagarna var jätte jobbiga, orolig sjö, vågorna ökade i höjd, vinden ökade i styrka och squalls (regnskurar) kom mer och mer, vissa var lite vind och vissa var mycket vind i. Vi sov inte mycket de sista dygnen. Dag 28 såg vi land äntligen…. När vi kom in i hamnbassängen såg vi svenska flaggan och det tutade. Det var våra vänner som var kvar, vi blev så rörda som vinkade oss välkomna och att vi äntligen var framme. Det kom faktiskt tårar som trillade ner på mig, Cathrine. Andante var redan framme dom hade tagit hjälp av hamnen som bogserade in dom. Det var mycket jobbig och seg segling men vi var ändå glada att vi inte fick vindar i stormstyrka och att det inte gick sönder några stora saker på Tindra. Vi visste att det skulle ta tid men ändock så kändes som en evighet i alla fall de sista dygnen innan vi såg land. Vi fick en plats och fick hjälp med tamparna. Det kändes konstigt att gå på fast mark under fötterna och som inte gungade. Vi tog en drink med gänget, vi saknade Misty Blue som hade gått, på den kända Peters bar med deras egna gin och vi även åt mat där på baren. Det var svårt att sova första natten troligtvis var vi över trötta.

DET BLEV 27,95 DAGAR, 647 TIMMAR OCH 2 666 NM. TACK MIN ÄLSKADE KAPTEN SOM TAR OSS FRÅN A TILL B MED SITT LUGN OCH MED SINA KUNSKAPER. DET KÄNNS ALLTID TRYGGT. ❤️❤️DET HANN BLI MÅNGA HÄRLIGA SKRATT OCH SAMTAL SAMT TINDRA SOM TAR OSS TRYGGT OCH SÄKERT ÖVER HAVEN.