GRENADA & MARTINIQUE

2022-02-14 – 2022-04-07

1:A SÄSONGEN KARIBIEN

TIPS!!! trycker ni på bilderna nedan så får ni större format. Fortsättning, när vi hade kommit till Grenada, ST George. Gänget som var kvar i hamnen Port Louise hade bokat restaurang och vi var inte svår övertalande, vi följde gärna med. Det var också alla hjärtans dag. Fast vi kom 10 dagar senare så hjälpte Viking Explorers, Carlotta att klarera in oss i dessa covid tider. Efter feber tagning, visning av covid pass, Tindras papper och våra pass var vi officiellt inne i Grenada och vi kunde flytta från karantän bryggan till hamnplatsen. Vi hade sparat champagne som vi hade fått på våran avseglings dag och skålade för lyckad överfart inga större skador på oss eller på Tindra. Därefter plockade vi ordning lite grann och tog oss en ljuvlig dusch. Det var lite si så med balansen allting gungade. Det var jätte roligt att träffa de andra, maten var jätte god. Tyvärr hade vi fått ett bord bredvid ett par som underhöll gästerna med sång och spel. Det blev att vi inte kunde höra varandra, sångerskan var jätte duktig och hade fin röst men det kunde vi ha sluppit första kvällen. Vi ville höra hur de andra hade haft sin överfart. Sitta och äta vid ett bord som stod stilla och använda kniv och gaffel, porslin och glas det kändes lyxigt. Vi fick här också ett mycket fint välkomst paket från Viking Explorer och hamnen Port Louis.

De första dagarna städade vi på in och utsidan, promenerade in till George Town, där åt vi också lunch, badade i gästhamnens simbassäng, handlade, pratade med de andra i Viking Explorers. Vi fick en tankeställare när vi såg hur mycket plast det finns och vad vi hade samlat på oss under dessa dagar. Det var skrämmande och det är inte konstigt att vår natur och djur liv blir drabbade, så klart hela jorden.

Vi hade skeppsmöte om vad Carina och Peter ville göra och hur ska vi lägga upp de sista 2 veckor som är kvar tills dom måste flyga hem från Martinique, Fort de France. Det var mycket restriktiva här i de olika öar/länder gällande covid för att komma in i ett nytt land måste man visa ett negativ covid test, ett PCR från de avlämnade land/ö och det gällde under 48 timmar. Det var en business dom kunde ta vilka priser som helst. Vi beslöt att vi skulle ta en del av Grenada i några dagar. Vi hade varit här för 5 år sedan och vi ville komma till några nya platser. Från början trodde vi inte hade det skulle bli så här med covid när den började öka i november – december och alla restriktioner och PCR tester. Det kostade och när man kommer in ett nytt land så ska man även betala för seglings tillstånd. Vi ville inte betala vad som helst utan det fick bli Grenada och Martinique . De andra öar som vi ville också besöka får vi ta ett annan gång. Vi hoppas att allt snart blir normalt. Torsdag 17 februari gick vi söder ut på Grenada där det finns några skyddade vikar. Vi gick till viken innanför Hog Island, vilken fin vik, vi kastade ankare och här låg vi till på söndag 20 februari. Vi hade tänkt att vara här i 2 dagar men vi lyckades inte få bokad tid för PCR test förrän på måndag men det gjorde inget. Det var skönt att bara få vara snorkla, bada, åka runt med Inger våran dinge i de andra vikarna, grilla, dricka Rum Punch. Till Hog Island kan man komma med bil eller snarare jeep och man får köra över en bro som såg skraltig ut. På fredag hörde vi musik från ön Hog Island och vi fick höra att det var även i morgon, lördag. Vi åkte in på lördag och tog oss Rum Puch den här drinken är rom blandat med frukt juicer och baren hade färdig blandat i en dunke, okey sa vi och tittade på varandra de här är spännande. Människorna runt omkring vad en salig blandning, några var långseglare, några var länge seglare som hade blivit original som har säkerligen fått alkohol problem, båtarna såg ut därefter och andra ”vanliga” som hade hyrt båt. Undrar hur vi kommer bli??? Näää det tror jag inte. Baren hade elverk och där kunde man få enkel mat och dryck i olika sorter. Vi pratade med några stycken och det var en man som gjorde avtryck han kom från Boston och är 74 år som hade åsikter om b.la frihet och en kvinna som visste allt om de som bodde här i sina båtar det var en person som fixade och ordnade mycket förstod vi. Vi var välkomna att komma tillbaka. Här i dessa vikar kan man ligga och förtöja i mangrove skogen under orkan säsongen. Det är mycket sällan att orkanerna träffa här i sin bana över Atlanten innan de svänger norrut. Det var jätte kul att få se det här. Alla människor var så trevliga och pratsamma. Vi fick underbara och fina dagar.

Vi gick tillbaka på söndag och la oss på svaj utanför hamnen Port Louise och på kvällen åkte vi in till marinan och baren där vi kunde få gratis WIFI och kunde ringa hem. Det var mycket dålig täckning i viken innanför Hog Island. Måndag fick vi gjort PCR testet och därefter seglade vi till Tyrrell Bay, Carracou. Där kunde vi klarera ut oss och vi hade bett att vi skulle få resultatet till Peters mejl. Tyrell Bay var också en liten charmig by med lite barer och restauranger. När vi var här förra gången för 5 år sedan låg vi en kort stund i Tyrell Bay för vår värdinna Andrea bor här och skulle hämta lite kläder som hennes man kom ut med. Vi hade hyrt Andrea 1 vecka för att få tips med matlagning och inköp. Andrea gav oss också tips om vilka öar som var värda att besöka. När vi var på restaurangen så frågade Carina tjejen som serverade oss om hon visste var Andrea bodde och det visade att Andrea bodde mitt emot tjejen och hon visade oss också vägen. Vi gick till Andreas hus och knackade på, hon öppnade och tittade på oss. När vi förklarade för henne vilken båt hon hade träffat oss på, så sken hon upp och just då var hon upptagen men kommer vi tillbaka så var vi välkomna att besöka henne igen. Det är inte lätt att komma i håg alla människor på alla båtar som hon har arbetat på. Det var jätte kul att träffa Andrea. Här i Tyrell Bay strosade vi och var på restaurang.

Vi gick mer eller mindre runt hörnet och gjorde snabb visit på Sandy Island som vi har ett fint minne från förra gången vi var här. Vi snorklade och fick träffat par båtar från Viking Explorers som inte var kvar på Grenada när var där. Det var jätte kul att pratas vid och var dom hade för planer.

Vi fortsatte våran seglats till Martinique, 188 nm och det tog oss 2 dygn. Det var inte kul segling det var jätte jobbigt med mycket regn och strömmen mellan öarna satte oss mer och mer västerut. Det var också mycket vind, accelerations vind mellan öarna. Vi kom tillslut till Martinique och viken Les Anses D Àrlet här hade vi läst att vi kunde klarera in, det var ett nytt land för då måste man klarera in och visa det nya resultatet av PCR testet. Det var en charmig vik. När vi åkte in för att klarera in så stod det att det var stängt. Vi fick tänka om och undersökte var vi kunde klarera in som inte var så långt att gå till och inte för långt till flygplatsen. Vi ville ha några härliga sista dagar och kunna njuta, bada, snorkla innan Peter och Carina skulle flyga hem. Det blev ST. Anne. Vi var kvar till söndag 27 februari. Vi badade och strosade, vilken charmig pittoresk by.

På söndag eftermiddag gick vi till ST Anne och förbi klippan Diamant. På kvällen gick vi ut och åt. De få restauranger som finns var bokade för de var karneval Mardi Gras. Vi gick till en annan restaurang vid busshållplatsen där var också fullt men då tog ägaren fram bord och 4 stolar och satte oss på busshållplatsen. Vi blev firad i förskott. Vilka mysiga vänner. Måndag kunde vi klarera in och oron släppte, vi blev så besvikna vi behövde inte visa upp PCR testet som vi har haft sådana besvär med och det kostade dessutom 1200 kronor/person. Vi gick runt och strosade, handlade lite grann sedan åkte vi i väg för att snorkla och bada, vi hittade inte någon bra plats att förtöja dingen så det blev i stället bad för oss alla tre, Lars vaktade Inger, dingen vid stranden sedan var det packning för Carina och Peter. Vi åkte in tidigt för Peter och Carina hade pratat med turist byrån hur dom skulle få tag i taxi till flygplatsen och fick några telefon nummer som dom skulle ringa. Peter försökte ringa men fick inte tag i någon taxi det blev lite panik tillslut fick vi tag en taxi som kom körande, taxiföraren var upptagen men skulle komma tillbaka, han kom tillbaka efter en stund och plockade upp Carina och Peter. PUH!!! Det kändes jätte tråkigt att säga hejdå efter 8 veckor som vi hade varit tillsammans. Vi har haft så roligt och det blev bra på alla sätt och vis fast med covid och alla tester och grus i planeringen. Det kändes jätte tooooomt när vi kom tillbaka till Tindra.

Några dagar efter Peter och Carina hade lämnat oss tog vi det bara lugnt, vi var ute och åt, såg på Mardi Gras, tog tag i bloggen som jag ligger efter p.g.a inget internet mm. Lars fixade lite grann. För nu vi såg vi fram emot nästa besök våra vänner Börje och Anne-Beate som kom den 8:e mars. Det var så roligt att dom ville hälsa på hos oss. Våra härliga vänner!! Det här fick vi veta ca 2 veckor innan Peter och Carina skulle åka hem. Sedan efter några dagar flyttade vi till Marin du Marina och la oss på svaj utanför Marinan, vi hade hittat på nätet att det fanns Laundry som vi kunde tvätta alla säng kläder, större mataffär som låg nära hamnen som vi kunde handla, vi städade och vi fick tag i några saker som vi behövde till Tindra och vi åkte med Inger i en muddrad sjöväg inne i Margrove skogen till båt affären det var mycket spännande, frostade av kylskåpet mm.

Tisdag den 8:e mars, senare eftermiddag kom äntligen våra kära vänner och skulle stanna i 14 dagar. Första kvällen kvällen njöt vi bara vara tillsammans. ABB installerade sig och packade upp. Dom hade också massa saker med sig till oss som vi hade skickat på lista. Alltså man har så fina vänner, Peter och Carina hade en röd och svart plast mugg hemma som dom gav oss för våra muggar i samma färger hade gått sönder, dessa skickade dom med ABB, vilka sötnosar och (klädnypan som satt fast på Peter tröja). Vad kul!! Dagen efter gick vi tillbaka till ST Anne för att ABB skulle kunna ta första doppet och sedan visade vi ST Anne och åt lunch, handlade vad vi hade missat. Vi gick till tomat gubben han var en rar äldre krokig och böjd man som sålde lite grönsaker förstod ingen engelska men hela kroppsspråket var så vänligt och han log visade på mini räknare hur mycket det kostade.

Samma dag onsdag den 9:e mars fortsatte vi till viken Grand Anse D-Arlet , vi grillade, åt och drack gott. Morgonen efter började vi dagen med dopp och frukost sedan åkte vi in med dingen och promenerade till viken bredvid som vi hade varit med Carina och Peter, LesAnses D-Árlet. Det var lång promenad och varmt.

Vi frågade ABB vad dom ville göra och se som svar fick vi, bada, snorkla, fira våra födelsedagar, äta och dricka gott och vara tillsammans. Vi stämde in det var inte svårt att uppfylla. Vi bestämde att vi skulle gå till en ö söder om Guadeloupe, Terra-de-Haut med ett stopp i ST Pierre på Martinique. Här är några bilder från ST Pierre det är också en liten fin by med härlig marknad med kött, frukt, grönsaker, fisk, Krims krams och mycket mera.

Vi kastade loss vid lunch, söndag den 13 mars till Terre-de-Haut. Vi kom fram på morgonen, måndag 14 mars, klockan 7:30. Det blev 77,3 NM. När vi, jag och Börje hade vårat pass det var kväll och mörkt, vi gick för motor utanför Dominicas kust och vi kom söder i från så såg vi en båt längre fram som hade röd lanterna, babord den går säkerligen västerut sa vi, båten hade ingen AIS. Börje styrde mer in mot land för att visa att vi hade sett båten. Vi började närma oss mer och mer det är något som inte stämmer reflex mässig tar Börje tag i ratten och styr undan åt babord, vänster. Det var en större båt och vi funderade länge och sa nästa i korus hade inte båten den röda lanternan på fel sida. Man har sett många båtar som inte är tillräckligt utrustade för att gå i mörker. När vi kom fram vilade vi en stund och senare på dagen åkte vi in och åt lunch på baren där vi även fick WIFI. För här fanns det ingen täckning. Vi beslöt att vi skulle vara här till på torsdag den 17 mars. Vi gjorde utflykt till Fort Napoleons det var mycket varmt men det var värd alla steg, vilken utsikt. Vi utforskade Terre-de Haut gata upp och gata ner det var en genuin typisk liten turist by med charm. Vi alla tyckte om Terre-de-Haut. Här blev jag firad min 60-års dag från morgon till kväll. På morgon kom gänget in med sång , ballonger och kaka med ljus och dom hade fixat hotell frukost, äggröra, bröd, frukt mm. Vi tog promenad med lunch och avlutade lunchen med en drink på baren bredvid dinge dock. På kvällen blev vi firade våra födelsedagar av ABB med restaurang, Lobster och efterrätt en mycket mysig, fin kväll. Tack ABB. Jag fick så mycket fint, grattis hälsningar från alla håll och kanter de värmde gott i hjärtat. Från båtvännerna fick jag ett par jätte fina örhängen. Vilka härliga, mysiga vänner som fixar och donar till mig som är så långt borta. Min käre make fick jag en jätte fin klocka. Champagne från vännerna Claes och Anna. Tack så mycket till er alla. Allt var så fint och jag kunde inte önska mig mer.

Torsdag den 17 mars seglade vi tillbaka till ST Pierre på Martinique. Kom fram sent på natten, vi var så trötta. Vi somnade innan huvudet landade på kudden. Fick en härlig dag på ST Pierre.

Lördag den 19 mars seglade vi till viken Anse Noire som är mittemot Fort de France. Vi hade en härlig kväll. Söndag den 20 mars firade vi Lars 65 års dag, vi gav Lars, kaka med ljus, ballonger på sängen och vi sjung för honom. Vi snorklade och fick se en stor och en liten sköldpadda. efter snorklingen promenerade vi till viken bredvid och åt lunch. På kvällen skålade vi med champagne.

Senare på dagen gick vi till Fort de France och låg på svaj i bukten. Måndag 21 mars hade Börje fixat en utflykt med guide som körde oss runt på ön Martinique. Vilken intressant man så mycket han gav oss, om historia, han kunde mycket om frukter och träd, hade en härlig humor, härligt skratt. Av Guiden fick vi lektion hur bananerna, banan stocken växer, hur många sorter det finns och att det är faktiskt gräs. Det gjorde oss förvånade. Det var intressant. Vi var mycket nöjda med den här turen.

Vi var mycket trötta och jätte hungriga efter turen. När guiden hade släppt av oss tog vi den närmaste ute servering och åt sen lunch. Vi hade en mysig kväll. Usch vad dagarna går fort nu är det dags för ABB att flyga tillbaka till Sverige. Vi fick en fin dag tillsammans. Tisdag 22 mars packade ABB och när dom var klara så åkte vi in och åt lunch sedan hämtade Lars deras väskor och det var dags att säga hejdå. Det var tufft. Vi åkte tillbaka till Tindra och det var så toooomt. Tack så jätte mycket för dessa dagar det har varit så mysigt, jätte kul på alla sätt och vis och att ni kom lång väga för att hälsa på oss och ni kom till våra födelsedagar.

Vi var kvar i bukten ca 10 dagar för vi skulle hitta kapellväv till att sy ett skydd för Inger, dingen, kolsyrepatroner till Sodastreamen, Gasol, Segelmakare som kunde sy sömmarna, för tråden hade ätits upp av solen på Genuans (seglet som är längst fram) UV skydd. Vi letade på Googles Maps, på nätet och med hjälp av våra fötter så fann vi allt vi behövde. Det gick åt mycket glass pengar. Check på listan!! Mataffären hade vi funnit. Nu förstod vi hur bortskämda vi är, hur lätt det är att finna allt hemma det skulle bara ta några timmar. Här tog det flera dagar. Det var även svårt att finna någon som kunde engelska det var bara franska även de yngre kunde inte engelska. Vi fann även Laundry och fick tvättat alla säng kläder. Lars fick klippt sig för nu var frisören ledig, alltså jag. Det var tofs varning. Segelmakaren var en mycket trevlig man och mycket stolt över sitt hantverk han visade oss vad han hade gjort med ett stort leende. När vi hade fått tillbaka vårat segel åkte vi rakt över bukten till Anse Mitan. Här har vi kombinerat med att vara duktiga, betat av på To Do listan, botten är ren tvättad, bloggen är skriven, kyl och frys är av frostad, sittbrunnen är skurad det låg mycket gott under durkarna. Lars har börjat sy Ingers skydd och det är inte lätt att få till alla delar men det kommer bli jätte bra och fint mm. Såklart har vi badat, snorklat och varit på restaurang inte bara slitit. Nu är vi redo att upptäcka ST Lucia.